Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
MARTIN WEIBULL.
lagt påståendet om ännu en tredje. — Låtom oss af alla
föreliggande omständigheter anse såsom säkert, att det endast i
memoirerna varit verkligt tal om denna. Att däremot verkligen
vid denna tid drottning Kristina önskade se Gari Gustaf förmäld
och att hon därvid föreslog en prinsessa af Mecklenburg, är
fullkomligt visst. Men hon vände sig dock säkert ej till honom
sjelf med förslaget. Hvad man känner är att hon vändt sig till
en man, som hade hans öra, för att få det för honom framstäldt.
I ridderskapets och adelns utskott 1651 berättade nämligen
landtmarskalken d. 8 december, att drottningen hade talat med
ärkebiskop Lenæus om Carl Gustafs giftermål, tilläggande, att det
vore »tjenligt något att därom mentionera». Hon hade därvid
föreslagit »fröker i Holsten och Mechelburgh». Men ärkebiskop
Lenæus hade ej glömt att föra sin forne lärjunges talan. Han
hade svarat drottningen, sade landtmarskalken, »att han höllt
före thet bäste förslaget vara then tredie, som "omnium voto et
desiderio then ypperste och bäste vore — nemblig K. M:t sjelf».
Så förhåller sig med dessa saker.1)
Af inre svenska angelägenheter under året 1651 är det
trenne, som företrädesvis behandlas i memoirerna:
utskottsriksdagen på hösten detta år, drottning Kristinas tronafsägelse och
den s. k. Messeniska sammansvärjningen.
Om utskottsriksdagen 1651 skulle tecknas med ledning af
Mémoires de Picques, så skulle den anses ha gällt först och främst
en ny utskrifning, vidare förnyad bevillning för underhållet af
hofvet, krigskollegiet, amiralitetet, samt »gästgifveriernas
återupprättande»: sådant angifves innehållet af den kgl propositionen
hafva varit.2) Men den kgl. propositionen, som upplästes inför
slutna dörrar, har tydligen aldrig trängt ut till den franske
resi-dentens öra: om utskrifning talas nämligen alldeles icke i denna,
och i fråga om bevillningen hemställes blott allmänt, att utskottet
ville vara betänkt på medel till betäckande af utgifterna för rikets
*) Ridderskapets och Adelns Riksdagsprotokoll IV, 578. P. Juel till
Chari-sius omtalar förslaget angående prinsessan af Mecklenburg redan 1651 26/?<
N. Dansk Magazin VI, 71. I Mémoires de Picques II, 298 berättas under oktober
månad 1651 detta förmälningsförslag redan vara så avanceradt, att det skulle
föreläggas ständerna och order afsändas till Salvius vid kongressen i Lubeck att
göra anhållan om den Mecklenburgska prinsessans hand hos hertigen hennes fader.
Detta är naturligtvis alldeles gripet i luften. Il, 331 återkommer han till ämnet
och menar, att nu talas ej mera om denna förmälning, ty återtagandet af
tron-afsägelsen ger hopp om drottningens förmälning med Carl Gustaf. — Det är, som
man finner, en formlig registrering af lösa rvkten.
2) Mémoires II, 306.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
