- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
162

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

MARTIN WEIBULL.

tronafsägelse 1651 och dess återtagande, hvilken är lemnad i
Mémoires de Picques och som därifrån öfvergått i literaturen,1)
Såsom rådsprotokollen vittna, inledde drottningen denna sak
i rådet d. 7 augusti 1651: hon tillkännagaf då sin vilja och
framlade sina skäl. Rådet höll öfverläggning. Dess beslut var
att afstyrka, och det skedde skriftligen medelst ett betänkande.
Axel Oxenstjerna uppsatte med egen hand skrifvelsen i hela
rådets namn. Memoirerna däremot förlägga rådsmötet till d. 25
oktober.2) Det redogöres i dem för drottningens skäl och
rådets motskäl, men de äro här helt andra än de, hvilka
framställas i rådsprotokollet för den 7 augusti och i den af Axel
Oxenstjerna uppsatta och af 14 rådsherrar jämte honom
undertecknade skrifvelsen. I den rådsession, som memoirerna skildra
— den hölls i drottningens kabinett och varade fem och en half
timme, heter det — förklarade drottningen sitt beslut fattadt att
öfverlemna regeringen till prinsen af Sverige och sjelf öfvergå
till privatlifvet. Tryggandet af tronföljden är här hufvudfrågan.
Det lemnas i denna redogörelse ett betecknande prof på hvad
föreställning Picques kunde ega om öfverläggningarne i det
svenska riksrådet, hvilka naturligtvis för samtiden voro ett
fullkomligt arcanum, t. ex.:

(Drottningen): le prince estant déclaré roy et elle resoluë
de ne se jamais marier, seroit obligé de prendre une femme telle
qu’on la luy preparoit et à quoy il ne s’opposoit pas, ce seroit une
affaire bientost faite, qu’elle esperoit que Dieu verseroit sur luy
ses bénédictions et luy donneroit des enfans ..

(Les sieurs Drost, le Connestable et le Chancelier): qu’il
n’y avoit qu’un an qu’elle estoit couronnée, que cette
cere-monie avoit épuisé toutes les finances du royaume, qu’il faudroit
recommencer cette ceremonie pour couronner le prince, si elle
quittoit le gouvernement; que Testât n’avoit pas le moyen de
faire cette seconde depense, outre celle du mariage du prince qu’il
faudroit faire et qu’on ne pouvoit pas eviter. . .

(Drottningen):.. que pour le couronnement du prince la depense
ne seroit pas si grande que Testât n’y put fournir, qu’il y avoit
encore beaucoup de choses du sien qui y pourroient servir et qu’il
faudroit pour esviter une double depense, le faire en mesme temps
que le mariage.

Mémoires II, 304—6, 319-21, 328—31.

2) Mémoires de Picques II, 304—06.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free