- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
176

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

MARTIN WEIBULL.

huru man också må bedöma hennes regering, men drottning
Kristina har ej sjelf för sin person saknat vilja att göra väl.
Den tanken, att hon så att säga velat regera sig från sitt rike,
efter det att tronafsägelsen 1651 ej kom till utförande, är omöjlig.

Kasta vi en blick tillbaka på den behandling drottning
Kristinas tronafsägelse 1651 fått i dessa memoirer, finna vi en
nästan typisk bild af de historiska memoirverkens svagheter: den
på fri hand utförda psykologiska motiveringen af händelserna
och på samma gång en motsvarande brist i fråga om den yttre
skildringen. Det vore emellertid orätt att, hvad denna senare
brist angår, ej fasta uppmärksamhet på tidsförhållanden, som i
någon mån kunna ursäkta de otillförlitliga uppgifter, hvilka så ofta
förekomma i denna tids diplomatiska depescher. Det var
nämligen i verkligheten en af de svåraste uppgifter för en främling,
och särskildt för en främmande minister, att intränga i Sveriges
statshemligheter. »Sekretessen» var på det strängaste vaktad
inom riksråd och riksdag, och det främmande sändebudet
betraktades ännu såsom en »lejd spion», ett uttryck, som också ofta nog
förekommer. Chanut beklagar sig öfver de nästan oöfverstigliga
svårigheter, som härutinnan mötte honom i Sverige; men han
fann det på en gång enklaste och säkraste medlet: han gjorde
sig till drottningens förtrogne. Detta stod ej alla till buds och
aldra minst den sekreterare han lemnat efter sig för att
nöd-torftligen underhålla förbindelserna mellan hofven. Picques fann
inga utvägar att hjelpa; ur svårigheterna. Han meddelade hvad
till hans öron trängde; detta kombinerades, dock ännu utan att
man skönjer någon afsigt att förvrida och tyda till ondo. Picques
har kanske till och med ansett sig mycket väl underrättad. Vid
riksdagens slut i november månad, »ayaht apprit le réstiltat de cette
assemblée», infann han sig på uppvaktning hos drottningen för
att i förväg betyga den glädje, som de .franska majestäten och
»toute la France» skulle komma att känna vid underrättelsen att
drottningen låtit beveka sig af sina undersåtars böner ocli
föreställningar. Karakteristiskt för den hemlighetsfullhet, hvari saken
varit insvept, är att drottningen därvid visade förvåning och
frågade, om man då i Frankrike kände den. Hon medgaf, att lion
haft för afsigt att lemna regeringen och att hon låtit beveka sig
att afstå därifrån, dock ej så, att det icke någon dag kunde hända,
att hon utförde sin tanke. Det samtal ’ Picques vid tillfället förde
med drottning Kristina anföres. Det visar, att den öfverdrift,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free