Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÉMOIRES DE CHANUT.
177
som utmärker hans skriftliga framställning, äfven hörde till den
muntliga.*)
Medan dessa tankar på en tronafsägelse sysselsatte drottning
Kristina sjelf, hade samtidigt desamma — fast på annat sätt —
rört sig hos några med det bestående missnöjda, för reformer
inom statslifvet lågande män. Utan att göra förberedelser till
en våldsam omstörtning, hade dessa i sin fantasi och i ord ej
ryggat tillbaka för en dylik; i det yttre framträdde emellertid
tankarne blott i en omogen ynglings skriftliga utgjutelser, riktade
till tronföljaren. Denne offrade dem ej åt lågorna, hvilket skulle
varit bästa behandlingen, utan sände skriften till grefve Magnus
Gabriel de la Gardie, som öfverlemnade den till drottningen. Så
uppstod den Messeniska högmålsprocessen, hvilken till stupstocken
förde både den unge Arnold Messenius, skriftens författare, och
fadren, rikshistoriografen Arnold Johan Messenius, hvilken
onekligen bar det moraliska ansvaret för densamma. Öfriga i saken
invecklade — de hade blifvit det därigenom, att de af Messenierna
under rättegången nämdes såsom delande deras tankar, utan att
dock därom kunna öfverbevisas — riksrådet Bengt Skytte och
hufvudmännen för de ofrälse ståndens protest vid 1650 års
riksdag, borgmästaren och stadsskrifvaren i Stockholm, Nils Nilsson
och Nils Skunck,, professor Johan Terserus och ännu en medlem
af presteståndet kyrkoherden i Fors, herr Kristoffer, lemnades
däremot i frihet.
Denna händelse är den andra af dem från året 1651, som
i memoirerna skildras uti sammanhängande framställning,2) ocli
denna har äfven blifvit lagd till grund för de flesta senare
framställningar af saken. Jämföra vi den med våra egna urkunder,
sjelfva akterna i målet, finna vi, att skildringen, om också tyd-
!) Mémoires II, 332-3.
Picques: »Je n’ay pu differer d’avantage, Madame, de tesmoigner à vostre
Majesté le contentement que le Roy et la Reine ressentiront à cette grande
nouvelle, qui est sans doute la plus grande et la plus agréable que je leur puisse
jamais donner, et’ leurs Majestés anrout grande joye de voir que leurs voeux et
ceux de toute la France soient exaucés». Efter det drottningen d& visat sin
förvåning, hvilken kanske gällt ej blott att han kände till saken, inföll hon: »Mais
comment a-t-on receu cette nouvelle en France?
Picques: »avec des appréhensions et des craintes qui ne se peuvent imaginer.
Lenrs Majestés en estoient dans un chagrin épouvantable et disoient qu’il fallo i t
que la Suède eust commis d’estranges crimes pour avoir attiré sur elle une telle
punition*.
*) Mémoires II, 351—60, 375—77, 379.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
