- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
189

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM MÅMOIBBS DE CHANUT.

189

Polen, dansken ännu nännare att störta henne i ett krig med
Danmark, fransmannen har ej blott till Spaniens fördel banat
väg för en bestämd brytning med den häfdvunna franska
politiken, utan äfven inledt drottning Kristina i de »lättsinnets och
ateismens hvirflar», ur hvilka man, med stöd af dessa memoirer,
ansett att hon »kastat sig i den romerska kyrkans sköte».
Spanioren ändtligen skulle ha varit den, som blifvit skådeplatsens
egentliga segerherre; han skulle ej blott hafva fjättrat den svenska
politiken vid sin segervagn utan äfven drottning Kristina sjelf.

Men är nu väl denna memoirernas uppfattning af
förhållandena också den sanna och riktiga? Vi kunna ej här ingå i
detaljerade granskningar. De tillhöra särskilda studier öfver
Radziejovski och Ulfeld, framför allt öfver Bourdelot och
Pimentel i deras ställning till drottning Kristina. Vi måste här
inskränka oss till att angifva hufvudpunkter och hufvudsaken
lemnande till annat tillfälle meddelandet af de särskilda studierna.
Men hufvudsaken^ visa redan tillräckligt memoiruppfattningens
falskhet. Våra offentliga handlingar — ty på deras utsago är
det, som det ankommer, — lemna oss en helt annan bild af
förhållandena. Lägg t. ex. vid sidan af memoirernas framställning
af Sveriges utrikes politik, sådan den skall hafva varit ledd af
drottning Kristina under främlingskamarillans inflytelse, ett sådant
aktstycke som Hemliga Utskottets protokoll vid 1652 års
riksdag. 1) Detta kan med rätta anses såsom en afgörande handling
i frågan. Och huru visar sig drottningen här? Med Axel
Oxenstjerna vid sin sida öfverlägger hon under dagarne från den
29/io till den V12 med riksdagens hemliga utskott alldeles såsom
hennes fader plägat göra. Det är de gamla häfdvunna formerna,
som iakttagas. Det är ett obetingadt förtroende till drottningen
och regeringen, som lägges i dagen under förhandlingarne, så väl
som äfven genom beslutet. Drottning Kristinas förhållande till
rikskanslern är det bästa. Han är den egentlige rådgifvaren.
Som ett tecken till det återställda förtroendet dem emellan kallar
hon just vid denna tid till rådsbordet Erik Oxenstjerna, hans
älsklingsson. Då den gamle fäster uppmärksamhet på, att alltså
en fader jämte tvänne söner skall komma att där ega plats,
svarar hon blott: »intet stort att considérera, utan så mycket
mera, att Herr Rikskanslern vore så väl meriterad och hade

Tryckt i Sveriges Ridderskap» och Adels Riksdagsprotokoll, ntg. af B.
Taube V, T. 105—126. Bil. C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free