- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
210

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

NILS HÖJER.

nämda i författarens »Norges Historie efter 1814», i
»Stor-magternes Forhold til Norge og Sverige 1815—1819» och i Wedels
biografi.

Det är klart, att ett dylikt författareskap måste vara och
blifva af utomordentlig betydelse för den historiska forskningen,
förutsatt att valet af handlingar är gjordt med omdöme och att
redigeringen vittnar om sakkunskap och noggrannhet.

Hvad det förra beträffar, så innehålla onekligen de båda
förstnämda samlingarna till större delen högst intressanta och
för Norges samt delvis äfven Sveriges historia utomordentligt
vigtiga handlingar. Af Bidrag til Norges Historie i 1814
omfattar förra delen grundlagsförslag samt bref och dagböcker från
Eidsvold, och senare delen hufvudsakligen Norges yttre politik
under 1814 och Särskildt stormakternas diplomatiska aktion i
Norge efter det preussiska sändebudet Mårtens depecher. Ett
och annat af här meddelade aktstycken kan väl synas ega ett
tvifvelaktigt värde, t. ex. större delen af den enfaldige
Soren-skriver Korens bref och de i slutet på samlingen ur tryckta
källor meddelade profven på uppfattningen i utlandet angående
den svensk-norska striden. Ur engelska källor har Wergeland
för länge sedan i sin konstitutionshistoria meddelat hvad som
egentligen är värdt att känna, nämligen uttalandena till Norges
fördel i parlamentet, men äfven om dessa gäller, att de snarare
äro att uppfatta som inre-politiska schackdrag mot ministären
än nödvändigt vittnande om någon allmännare sympati för Norges
oafhängighet. I ännu mycket högre grad måste detta vara fallet
med det af förf. (II, sid. 473) omordade brefvet från den ökände
pamflettskrifvaren Philip Francis (Junius), hvarpå han synes
lägga stor vigt, ehuru omständigheterna nu hindrat honom att
meddela detsammal). Om en tysk skrift för Norge, »Wahrheit,
Klugheit und Recht», som mest innehåller deklamationer,
anmärker utgifvaren själf, att den är att betrakta mera som ett
inpass mot Karl Johan än för Norge. De därefter följande
utdragen ur Politisches Journal vittna visserligen om stor
sakkännedom och talang, skrifna som de veterligen äro under
Kristian Fredriks ögon (troligen af Adler, som var språkkunnig och
veterligen under en något senare tid arbetade i tyska tidskrifter),
men hvarför de blifvit upptagna i en historisk aktsamling är ej

Det omnämnes för öfrigt redan af Wergeland, a. st. sid. 155, hvilken
synes hafva haft det i handom, eftersom det af honom citeras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free