Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION EL HISTORIESKRIFNING.
225
Först och främst är det svårt att fatta, hvilka dessa skäl
kunnat vara, som förmått Adlersparre och Ankarsvärd att 20—30
år efter Kristian Augusts död söka rädda hans heder genom en
osanning, d. v. s. genom att offra sin egen. Man har icke skäl
att tilltro någon af dessa män en så öfverdrifven pietet. Hvad
Adlersparre särskildt angår, skulle ock hans eget handlingssätt
framstått i en mycket förmånligare dager, än det nu gör, om han
kunnat åberopa sig på ett förut träffadt aftal -om stillestånd med
den norske öfverfaltherren. Nu fick hela revolutionen alldeles
onödigtvis genom Adlersparres nyck eller lojhet ett tycke af
ha-zard, som man kunnat undgå genom att på förhand försäkra sig
om stillestånd med norrmännen. En revolutionsman sätter alltid
sitt hufvud på spel, men i detta fall var risken för
revolutions-mannen ovanligt liten på grund af det allmänna missnöjet i
landet och vid arméerna. Däremot blef faran för Sveriges rike
öfverhängande genom att de västra landskapen lemnades öppna
för fienden samtidigt med de ryska anfallen i öster. Därigenom
gjorde Adlersparre sitt fosterlands öde i hög grad beroende af
norrmännens och Kristian Augusts godtycke. Att han själf kände
med sig att så var fallet, det framgår otvetydigt af’de innerliga
känslor af tacksamhet och välvilja mot Norge, som han sedan
många gånger uttryckte, t. ex. i brefvet till Platen af 26 oktober
1814 med anledning af föreningen: »Om Norge fått sämre vilkor
än vi, hade jag önskat, att hufvudsaken ej ägt rum. Jag har
aldrig glömt och kan aldrig glömma hvad denna nation kunnat
göra och hvad den gjorde 1809.» Dessa uttryck blifva
fullständigt omotiverade, om stilleståndet varit på förhand utlofvadt och
berott på ett pactum turpe med den norske öfverfaltherren, ja
äfven om det haft sin grund i honom gjorda förespeglingar eller
löst utkastade förhoppningar om tronföljden i Sverige, till
hvilken senare mening d:r Nielsen synes luta; men de blifva fullt
förklarliga och berättigade, om stilleståndet varit vid själfva
uppbrottet osäkert och berott, såsom det verkligen gjorde, på den
norska regeringskommissionens och särskildt grefve Wedelß råd
till Kristian August samt den senares i följd däraf fattade beslut
att icke bidraga till Sveriges undergång. Härför talar också
Adlersparres kända hotelse att vända om och slå norrmännen, i
händelse de skulle tåga öfver gränsen.
Ett liknande intyg har man också från Kristian August i
hans bref till brödren af den 10 mars, i hvilket han säger:
Eist. Tidskrift 1887. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
