Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
NILS HÖJER.
det bliver en federativ Stat under den svenske Konge, søg derved
at skaffe Norge alle de Fordele i Handel og Søfart, som tænkes
kan, skaf det, at dets Skatter ei blive forhøiede, at Armeen bliver,
som den er, at den ei bruges uden til Landets Forsvar, at
Em-bedsmendene tages af Landets egne Indfødte, at Universitetet
beholder sin Existens, Alt, hvad Du kan vinde for Folket og
Norges Land».1)
Jämföres detta med det bref från Golbiørnsen, som jag i
förra afdelningen af denna uppsats *) i utdrag intagit, så befinnes
tankegången, ja delvis själfva ordalagen vara alldeles desamma.
Ehuru Golbiørnsens bref är två månader yngre, torde det knapt
vara ett vågadt antagande, att det är hans tankar,, som fått sitt
uttryck äfven i konungens bref. Och det är i själfva verket
ganska naturligt, att denna idé först skulle uppstå hos Norges
vänner i Danmark, ty för det första var man där långt bättre
invigd i den europeiska politiken och kunde från början förutse,
att Norge icke skulle kunna undgå en förbindelse med Sverige
under dess konung, och för det andra var man från början därstädes
om möjligt ännu mera okunnig än i Norge om den svenska
regeringens afsigter med hänsyn till Norges blifvande ställning i unionen.
Ehuru dynastiska beräkningar således från början synas hafva
varit de för prinsen bestämmande motiven, så upptog han dock
framdeles detta utifrån honom meddelade program och det alt
klarare, ju mera han blef invigd i den europeiska politiken
genom sina egna beskickningar till England och genom de utländska
kommissariernas uppträdande i Norge. Redan vid sitt möte den
6 juni med Englands första utskickade, Morier, förklarade sig
prinsen eller, som han då kallades, konungen villig till en
öfverenskommelse med Sverige, blott att man icke fordrade, att den
författning skulle uppgifvas, som representationen utarbetat.8)
Inför stormakternas kommissarier vidhöll han under sina
konferenser med dem i början af juli månad samma ståndpunkt, och
att han menade allvar med sitt erbjudande att hänskjuta hela
saken till stortinget, det bevisas af de förslag till en förlikning
med Sverige, som han något längre fram i månaden lemnade till
kommissarierna, och det förslag till en reviderad författning, som
han i sammanhang därmed lät i statsrådet utarbeta.
») A. st. II, sid. 203.
3) Hist. Tidskr. 1886 sid. 175.
*) Se Christian Fredriks Dagbog sid. 133 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
