Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
NILS HÖJER.
lagsförslag som finnes intaget i Nielsens Bidrag både på norska
och franska med olika läsarter, dels ock af det sammastädes
meddelade statsrådsprotokollet för den 7 och 8 juli, då
förslaget uppgjordes på grundval af ett af prins Kristian utarbetadt
projekt.
Den väsentligaste förändring, som man ansåg af föreningen
påkallas i grundlagen af den 17 maj, var upprättandet af tvänne
nya myndigheter, vice-konungen och de s. k. »Rigsmændene», till
hvilka den styrande och kontrollerande makten i Norges inre
angelägenheter uppdrogs. Det heter, att »Kongen skal lade
Regje-ringen inden Riget udøve overensstemmende med Constitutionen
ved en Vice Konge, som han beskikker», och att konungen »til
ham överdrager saa månge og saadanne constitutionelle Majestæts
Rettigheder, som til den exekutive Magts prompte Udøvelse
ud-fordres». Då grundlagsförslaget emellertid förutsätter konungens
ständiga vistelse i Sverige, har det uttryckligen bestämt en mängd
vigtiga regeringsärendens icke blott förberedelse utan ock
afgörande af vicekonungen. Sålunda skulle konungen genom honom
föra befäl öfver krigsmakten; det var ban, som med samtycke
af */3 bland statsråden hade att utfärda förordningar om handel
och politi; han egde att bestämma riksdagsort och kunde
medgifva 14 dagars prolongation åt ett af konungen upplöst urtima
storting. I enlighet härmed var det han och icke konungen, som
från Norge uppbar civillistan.1) Väl blef ban enligt förslagets
ändtliga redaktion afsättlig, men konungen måste offentliggöra de
grunder, som beröfvat vicekonungen hans förtroende, och denne
kunde fordra sitt handlingssätt undersökt af en riksrätt och dess
utslag offentliggjordt.
Den andra myndigheten var Rigsmændene, som till ett antal
af 5 valdes af stortinget och voro oafsättlige; af desse skulle 2
vistas i Stockholm såsom konungens ministrar och 3 i Kristiania.
De hade att öfvervaka konstitutionen, egde att göra vicekungen
föreställningar öfver missbruk i styrelsen och kunde beifra dem
inför stortinget och konungen. Deras »första pligt» var dock »att
taga statsråden i försvar för konungen eller stortinget», när de
trodde, att de på ett eller annat sätt förorättats i sin
ämbets-utöfning.
I statsrådets förslag till § 75 står det visserligen »Kongen», men en
jämförelse med g 24 gör tydligt, att detta blott är ett skriffel och i de ändtliga
norska och franska förslagen heter det ock »Vice Kongen» och »Vice Roi».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
