Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION EL HISTORIESKRIFNING.
24»
förbi och alla förråd och penningemedel blifvit uttömda, se si g
ansigte mot ansigte med ett storting, sammankalladt af Kristian
Fredrik, Danmarks tronföljare, i tydlig afsigt att vinna tid och i
värsta fall för att under hans presidium erkänna Sveriges
protektorat. Då man vet, hvilka anspråk norrmännen vågade
uppställa efter kriget, sedan svenskarne besatt landet till Glommen
och hade sådana ställningar, att de i händelse kriget förnyades,
kunde inom få dagar besätta Kristiania och Norges fruktbaraste
delar, och då man vidare af ofvan refererade förslag och andra
historiska handlingar känner, hvilket politiskt förstånd och
hvilken erfarenhet äfven de främste af den tidens norrmän egde —
med undantag af grefve Wedel — så må man visserligen prisa
Nordens lyckliga stjärna och Karl Johans förutseende, att han i
trots af kommissariernas ifriga föreställningar icke antog förslag,
som syntes dem mycket antagliga, men om hvilka Karl Johan
med full rätt anmärkte, att de saknade sundt förstånd (»toute cette
constitution — den i norska statsrådet reviderade — n’a pas le
sens commun»). Detta kronprinsens omdöme torde i våra dagar
hvarken svenskar eller norrmän jäfva.
Mårtens berättar oss emellertid, att Kristian Fredrik
verkligen haft allvar med sitt förslag, och att han emot sina norska
rådgifvares uttryckliga föreställningar velat införa flere
bestämmelser till Sveriges fördel i det nya grundlagsförslaget. Och det
är också otvifvelaktigt, att prinsen allvarligen önskade att undgå
ett krig mot Sverige, och att, ehuru han hyste en ganska naiv
uppfattning om de vilkor, på hvilka detta kunde ske, hans
statsråd dock voro i detta afseende ännu naivare eller ock mindre
rädda för kriget eller ock bäggedera, hvilket är sannolikast —
det ena sammanhänger med det andra. — Dr Nielsen anmärker,
att statsrådets protokoll ingenting innehålla om denna
meningsskiljaktighet, då de blott meddela resultatet af mötenas
förhandlingar; men om man jämför prinsens första koncept till reviderad
författning med det i statsrådet utarbetade förslaget och det
slutligen till kommissarierna framlemnade, så blir det åtminstone i
ett par fall klart, hvaruti dessa tvistepunkter bestått: Prinsen
har i sitt koncept gjort vicekonungen afsättlig likasom statsråden
och nöjt sig med att ställa honom under de oafsättlige
Rigsmæn-denes beskydd; statsrådet åter gör honom i sitt förslag oafsättligr
men i den sista redaktionen är han £ter afsättlig med förut
angifna inskränkning. Prinsen föreslår i sitt utkast, likasom i sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
