Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
NILS HÖJER.
mottagit en uppfordran från svensk sida genom Thornton att göra
ett slut på förvecklingarna i Norge genom att offentligt och
oförtydbar gifva till känna, att Norge ingenting kunde påräkna från
dess sida i strid mot dess åtagna förpligtelser.l) I enlighet
härmed fick Moriers sändning en dubbel karaktär: dels skulle han
söka förmå norrmännen till att godvilligt ingå föreningen, dels
utlofva Englands bemedling med hänsyn till vilkoren. Enligt
egen uppgift skulle han ock haft sig uppdraget att studera
situationen2), och detta är i sig mycket sannolikt. I själfva verket
åligger väl ett sådant studium hvarje sändebud, och vid detta
tillfälle måste det särskildt hafva varit af vigt för England att
lära känna Norges hjälpkällor och folkets och den norska
styrelsens sinnesstämning och duglighet — just för att hafva någon
ledning för sitt eget handlande som medlande makt.
Morier uppträdde i nämda syfte i Norge, men hans
beskickning fick från första stund ett annat utseende än ämnadt var,
därigenom att den norska riksdagen, till hvilken han blifvit
hän-4-visad, redan blifvit upplöst, och han således nödsakades att
hän-vända sig till Kristian Fredrik och hans regering. Redan detta
gaf anledning till ett missförstånd med hänsyn till den engelska
regeringens afsigter, hvilket ytterligare ökades, då norrmännen
trodde sig böra uttyda Moriers anbud om Englands bemedling och
hans uttalade sympatier för Norges frihet i den riktningen, att
England skulle vilja stödja de norska planerna på ett oberoende
konungadöme under Kristian Fredrik. I detta afseende sade han
dock tydligen ifrån redan vid sitt första uppträdande, då han
angaf Kristian Fredriks afgång och föreningen med Sverige såsom
oundgängliga vilkor för Englands bona officia. Och i samma
anda instruerades han alt fortfarande af lörd Castlereagh.s)
Besinnar man nu, att Foster, som afrest samtidigt med
Morier från London — sannolikt den 24 maj —, icke kom fram
till Köpenhamn förr än den 12 juni och att han sedan dröjde
därstädes ända till den 22:e eller 23:e och enligt
öfverenskommelse mottog depescher från Morier öfver gången af dennes
underhandlingar i Norge, under det han inför sina medkommissarier
uppgaf, att han icke hade bestämda order att själf afresa till
Norge, så torde man kunna med stor sannolikhet antaga, att
») Scævola, a. st. III, sid. 409.
a) Bidrag II, sid. 141, 151, not. 1, 171 o. f., 238.
3) Bidrag II, sid. 142 och 161, Dagbog, sid. 129.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
