Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION EL HISTORIESKRIFNING.
261
England haft för afsigt att genom sin speciella beskickning till
Norge, som opererade samtidigt med de allierade makternas
uppträdande i Köpenhamn, förmå norrmännen utan de allierade
makternas direkta inblandning att erkänna föreningen och antaga
Englands mäkling och garanti ined hänsyn till dess blifvande
form. Foster lyckades verkligen genom sitt eget — sannolikt
afsigtliga — söl att i öfver en månad uppehålla de tre allierade
makternas ombud i Köpenhamn; men det norska konungavalet
satte ett streck i räkningen för Englands planer.
»Jag har här uträttat ingenting, och de (kommissarierna)
skola uträtta än mindre», yttrade Morier till Sveriges ombud
grefve Spens i ett samtal med denne den 20 juni. Han hade
häri fullkomligt rätt, hvad honom själf angår, och för
kommissariernas del gäller detsamma i hufvudfrågan ; mçn de hafva
möjligen i någon mån bidragit att förkorta fejden, om man nämligen
får antaga, att de bidragit att betaga Kristian Fredrik modet och
göra honom mera benägen för en öfverenskommelse och möjligen
i någon mån inverkat på Karl Johan och svenskarne med
afseende på vilkoren.
Den långa vistelsen i Köpenhamn undgick icke att på de
främmande kommissarierna utöfva ett starkt inflytande till
Danmarks och Norges förmån. Detta gäller i synnerhet om Orlov
och Mårtens, som först anlände. Att den senare hyste en stark
personlig ovilja mot Karl Johan torde i icke ringa mån hafva
bidragit att gifva färg åt hans skildringar.
I sina depescher till Hardenberg framställer han prins Kristian
Fredriks åtgöranden i Norge som helt och hållet oegennyttiga,
endast afseende att lugna den upphetsade sinnesstämningen och
förebygga anarkien. Den föreställningen, att försynens skickelse
stält honom i spetsen för norrmännen och gjort honoin ansvarig
för deras lycka, hade rotfäst sig i hans själ och förmått honom
att aflägga eden för Norges oafhängighet. Då norrmännen följt
exemplet, hade hatet mot Sverige fått en laglig grund, ett hat,
som hade sin förklaring i svenskarnes hårdhet, adelns osedlighet
och bondeståndets förnedring(!), och som var så intensivt, att
namnet svensk i Norge betecknade sammanfattningen af alt uselt.
— Norrmännens militära krafter uppgingo till 50,000 man ; ingen
större armé kunde intränga i deras land, och de väntade därför
svenskarne utan minsta fruktan. Äfven om svenskarne fingo
hjälp, skulle det ej stort båta, ty norrmännen skulle då blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
