Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’276
STB ÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
därstädes vid Archangel med Ryssland inleda handelsförbindelser, som
efter hand blefvo af stor vigt för England, men ännu mer för
Ryssland. Efter ett par andra fruktlösa försök att finna nordostpassagen
upphörde engelsmännen under 1500-talet att söka densamma.
Men deras planer upptogos i stället af holländarne, som ända
till Portugals förening med Spanien hade varit vande att i Lissabon
hemta de indiska varorna för att sedan afsätta dem i vestra och norra
Europa. Men då deras dödsfiende Filip II för att rikta ett
dråpslag åt deras handel stängde Lissabons hamn för dem, måste de på
annat sätt söka förskaffa sig de begärliga indiska varorna. Till en
början vågade icke heller de begagna sig af vägen om Godahoppsudden
— Spaniens och Portugals förenade sjömakt var dem ju ännu alltför
öfvermäktig. De sökte i stället upptäcka en ny väg. Och därför
utskickades af dem under 1560-talet på statens bekostnad 3 år å rad
särskilda expeditioner för att lösa det problem, som gäckat
engelsmännens ansträngningar. Ehuru äfven dessa liksom de föregående
engelska misslyckades, blefvo de dock af stor betydelse ej blott i
vetenskapligt, utan äfven i praktiskt hänseende, enär holländarne
genom dem inleddes på den vinstgifvande hvalfiskfångsten.
Sedan dock holländarne i slutet af 1590-talet verkligen lyckats
på portugisernas egen väg framtränga till Indien och ej allenast där
störta de sistnämndes kolonialvälde, utan äfven grunda ett eget,
förlorade frågan om nordostpassagen för en tid något af sitt intresse,
men den återupptogs dock under 1600-talet, och detta icke blott af
holländare, utan äfven af engelsmän och danskar.
De sistnämnde afsände dock blott en expedition, nämligen år
1653, om hvilken De la Martinière hopsatt sina historier.
Hufvudorsakerna till att engelsmän och holländare återupptogo
dessa färder voro väl dels åstundan efter att utsträcka
Hvitahafs-handeln till Sibirien, dels ock att finna en kortare väg till China
och Indien, men i synnerhet afunden mot de kompanier, som hade
monopol på den vinstgifvande handeln med Indien och China. Som
bekant liade de båda ostindiska kompanierna i Holland och England
vetat att af sina respektive regeringar förvärfva sig uteslutande rätt
till denna handel.
Af de holländska expeditionerna under 1600-talet vilja vi endast
sysselsätta oss med de två, som utsändes 1664 och 1666. Den
förstnämnda afgick under befäl af Vlamingh, kringseglade, såsom frih.
Nordenskjöld omtalar, Novaja-Semlja och kom till och med ett godt
stycke öster om denna dubbelö, men gjorde inga vigtigare upptäckter.
Först 1668 tyckes Vlamingh ha återkommit till Holland.
Men innan denna expedition återvände, hade 1666 en ny
af-seglat från Holland. Denna var liksom alla de andra holländska
expeditionerna under 1600-talet utrustad af ett enskildt bolag. Bland
redarne funnos judar, af hvilka sjöfararne fingo med sig bref på
hebreiska, emedan man trodde, att de skulle påträffa någon eller uågra
af Israels 10 förlorade stammar, om hvilka en sägen gick, att de
skulle bo långt borta någonstädes i Asien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
