Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLANER PÂ EN SVENSK-HOLLÄNDSK VEGA-EXPEDITION ÅR 16 69. 277
Något vidare säger sig Nordenskjöld ej hafva bekant’om denna
expedition, troligen blef den resultatlös.
Dessa båda expeditioner må man dock fasthålla i minnet. Ty
det är ju möjligt, att det bolag, som sedan sökte och fick oktroj af
Sverige, utrustat en af dessa expeditioner eller med dem stått i någon
förbindelse. Omöjligt vore väl icke heller, att det ungefar
samtidigt med de båda nyssnämnda utrustat en egen expedition. Det
meddelas nämligen antydningar om en sådan, till hvilka motsvarighet
ej träffats på annat håll. Och om man än icke kan sätta tro till den
märkligaste uppgiften om denna expeditions färd, kan man dock,
såsom vi snart skola få se, våga påstå, att den kommit ganska långt
in i den stora Tartariska Oceanen, som holländarne på denna tid
kallade det Sibiriska Ishafvet.
I början af år 1669 hade de holländska köpmän, som utrustat
sistnämnda expedition, beslutit sig för att söka svenska kronans
bistånd till ett nytt försök att finna nordostpassagen, samt att, om detta
lyckades, få tillstånd att upprätta ett handelskompani med monopol
på den ostasiatiska handeln.
Sveriges resident i Holland var då Johan Filip Silfvercrona.
Hans ursprungliga namn var dock van Bommert, men redan 1642
hade han med svenska regeringens bifall jämte sina syskon blifvit
adopterad af sin stjuffader, den bekante Peter Spiering Silfvercrona,
den där hade varit Axel Oxenstjernas högra hand vid ordnandet af
det svenska tullväsendet. Såsom resident i Holland hade den äldre
Silfvercrona ock gjort svenska regeringen stora tjenster ander 1643
—45 års danska krig. Ty utan hans djärfva förslagenhet och
kraftfulla uppträdande skulle det icke ha lyckats Louis De Geer att fä
afsända sina i Holland för svenska kronans räkning värfvade flottor.
1650 hade hans nyssnämnde stjufson aflöst honom som resident i
Holland, och år 1668, ungefär samtidigt med Sveriges inträdande i
trippel-alliansen, hade han blifvit utnämnd till svenska kronans
»resi-derande commissarius» i Holland.
Tyvärr känner man icke mycket om de holländska köpmännens
underhandlingar med Silfvercrona. Det lilla man vet står att läsa i
tvenne bref från denne till rikskansleren grefve Magnus Gabriel De
la Gardie. Det första, dateradt den 1 mars 1669 samt skrifvet på
holländska, har följande innehåll: »För några veckor sedan kommo
några säkra personer till mig förmenande sig vilja segla norr om
Europa och Asien. De vilja redan nu i vår med tre skepp, af hvilka
ett är tämligen stort, men de båda andra små, företaga sin färd och
detta under H. K. Mts protektion. De hafva ock inlemnat en
supli-c a tion till Hans Majestät om denna sak.» I slutet af brefvet
uppmanar han De la Gardie att laga, det saken så snart som möjligt
blefve gillad och expedierad, ty konungen af Danmark hade sökt få
dem under sitt beskydd. »Man sy ivellen Heber onder Sweden syn».
I sitt andra bref, dateradt den 11 mars, yttrar Silfvercrona följande:
»I min förra skrifvelse gaf jag Eders Exellens tillkänna att säkra
personer i Hamburg tänka på att söka sig en nv väg till Japan norr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
