Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’278
STB ÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
om Europa och Asien» 1). För öfrigt rekommenderar han äfven i
detta bref företaget hos regeringen.
Det ser ut, sora om Silfvercrona låtit dupera sig af holländarne,
enär han i sitt sista bref talar om »säkra personer i Hamburg», tv
såsom vi skola få se, var det egentligen holländare, som skulle taga
del i företaget. En eller två köpmän i Hamburg tyckas visserligen
äfven ha varit medintressenter i detsamma, nämligen Hans
Erlen-camp och dennes son, hvilka också direkt underhandlade med svenska
regeringen om privilegier för bolaget. Sjelf har Erlencamp ej varit
i Sverige för denna sak, det framgår tydligen, såsom vi skola se, af
akterna. Han måste således genom andra ha inlemnat den supplik,
om hvilken Silfvercrona i sitt första bref talar. För öfrigt tyckes
svenska regeringen liksom dess resident i Holland ha trott, att
med-intressenterna i bolaget voro köpmän i Hamburg. Det var nämligen
först längre fram svenska regeringen fick veta, att Hans Erlencamp
knappast varit annat än en »bulvan» för några holländska köpmän.
Man kan nu undra öfver, att de holländska köpmännen gjorde
sig skyldiga till en slik mystifikation, men de torde nog ha haft skäl
för detta sitt görande och låtande.
Den tid, i hvilken de lefde, var ju som bekant monopolernas
tidehvarf. Som jag förut nämnt, var i Holland handeln på Indien
uteslutande tillerkänd det ostindiska kompaniet, inga enskilda
holländare kunde för den skull drifva handel på Indien. Men detta
kunde ju kringgås, om man i ett annat land skaffade sig
privilegie-bref på ett dylikt bolag och i detsamma inträdde sora medintressenter.
Dock, för att detta skulle kunna lyckas, var det nödvändigt att
hemligheten ej i förtid röjdes, eller att man i Holland ej fick nys om
sådana planer. Hemligheten kunde lättare bevaras, om man lät en,
som icke var holländare, vara den synlige stiftaren af det nya
kompaniet. Så ungefärligen synas de holländska köpmännen resonnerat.
Sedan de fått sig oktroj beviljad eller sedan de upptäckt en nv
sjöväg till östra Asien; då först kunde de finna sig ha skäl att
af-kasta den påtagna masken, i synnerhet när man stod under en
stormakts beskydd, och Sverige var då en stormakt, och dess anseende
kort efter trippelalliansens afslutande större än det på länge varit.
Ett handelskompani under svenskt beskydd kunde därför vara tryggt
till och med för Holland och dess ostindiska kompani, ty den
mäktiga handelsrepubliken behöfde och sökte vid denna tidpunkt Sveriges
vänskap.
Detta sistnämnda torde kanske ha varit hufvudorsaken till, att
nyssnämnde köpmän hellre ville vara under Sveriges protektion än
Danmarks. Bidragande omständigheter voro väl äfven Sveriges på
denna tid så stora handelsförbindelser med Holland. Dessa voro
nämligen så omfattande, att föga återstod för de andra staterna i
’) Silfvercronas bref till De la Gardie i Riksarkivet. I det första talar
han väl om »säkra personer», men uppgifver icke, såsom han i, det andra säger, att
de voro »i Hamburg». Härom talar han först i det sista. Ar möjligen ett bref
mellan dessa förkommet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
