Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’280
STB ÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
denna aristokrati, men dessa framträdde dock mera synbart först
under Kristinas egen regering. Liksom svenska folket i gemen, sä
behöfde äfven denna aristokrati en herre för att icke urarta. Detta
visade sig i synnerhet under Karl den elftes förmyndareregering, ty
det var denna regerings stora olycka, att den bland sig icke hade
en ledande och sammanhållande förmåga. Svenskens vanliga lyten,
afundsjuka, oförmåga att underordna sina subjektiva tycken under det
allmänna samt njutningslystnad och sorglöshet, känneteckna i
synnerhet denna regering. Och likväl utgjorde »den gamla nordiska
kungsadeln», d. v. s. de gamla riksrådsätterna, ännu kärnan ej blott
af aristokratien, utan äfven af rådet, ty i detta sutto fortfarande en
eller flere medlemmar af de lysande och ärorika ätterna: Oxenstjerna,
Brahe, Bonde, Bjelke, Banér, Bååt, Horn, Gyllenstjerna, Kurck,
Soop och Sparre. Yid sidan af dessa funnos visserligen äfven
representanter af de utländska slägtena, De la Gardie och Wrangel, samt
af den unga adeln såsom Björuklo, men de förre voro dock ännu de,
som egentligen ledde Sveriges öden.
Hvad man än må säga om Svea rikes råd på denna tid,
utgjorde det dock en lysande församling, och man måste erkänna, att
många af dess medlemmar voro utmärkta män, som gjort
fäderneslandet stora tjenster. Och likväl är deras regering föga tilltalande
vare sig man ser på deras utrikes eller inrikes politik. Ty den
var i mångt och mycket »rik på försummade tillfållen».
Utan förtjenster är dock denna regering icke. Det lif, som den
tidens store förde på sina slott och gårdar, var lysande och detta
visserligen ofta i ordets mindre goda betydelse. Allt förslösades dock
ej på fester och lustbarheter, ideella intressen funnos och befordrades.
Många af den tidens store vårdade sig icke blott om universiteten
och den högre odlingen, utan äfven om den lägre undervisningen
och folkets uppfostran. Främst bland dessa stå Per Brahe och Magnu9
de la Gardie, i synnerhet har den senare inlagt stora förtjenster om
vår odling. Ingen enskild svensk har före honom så befordrat
konster och vetenskaper, och efter honom är det väl endast en, som
kan täfla med honom, nämligen Oskar Dickson. Magnus Gabriel de
la Gardie är också därutinnan en föregångare till sistnämnde mecenat,
att han med ifver tog sig an en expedition, hvars mål var att finna
nordostpassagen. Sant är, att De la Gardie icke såsom sin
efterföljare stälde sin börs till expeditionens förfogande, men detta satte
ej häller de holländske köpmännen i fråga. Penningar var ej det
90m de behöfde för sitt företag, men hvad de behöfde var politiskt
inflytande, och detta hade De la Gardie. Han använde det ock så
långt det sig göra lät till företagets befordrande.
Den 17 mars 1669 på förmiddagen var svenska rådet församladt1).
Sedan andra ärenden afhandlats, fick rikskansleren ordet, hvarefter
han begärde, att det som nu skulle proponeras måtte hållas ännu en
tid hemligt. Några köpmän från Hamburg begärde af Kongl. Maj:t
privilegier till att få nu i april gå ifrån Hamburg kring Nord Capo
’) Det följande är hämtadt ur rädsprotokollet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
