- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
298

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298

OSCAR ALIN.

kunna ske i sammanhang med dess definitiva antagande, sä
utgick däremot det nu framlagda förslaget ifrån den grundsatsen,
att ett hvilande förslag icke skulle kunna antagas annorlunda än
oförändradt, hvaremot tillfälle bereddes Stånden att, innan ett af
Konstitutions-Utskottet framstäldt förslag blef förklaradt hvilande,
kunna få det i viss mån modifieradt.

»Då alla Ståndens enhälliga röst är nödig till Grundlags
stadgande», yttrade Konstitutions-Utskottet i sitt nyss antydda
memorial af den 1 aug. 1812, »har Utskottet varit sorgfälligt att
så ställa formerna, att det yttersta beslutet genom proposition,
stäld på ja eller nej, måtte kunna fattas. Därtill fordrades, att
all sammanjämkning af meningar, i fall de, vid pröfningen af
det första förslaget, skulle hos Riksstånden blifva skiljaktiga,
borde föregå det definitiva beslutet, hvilket ej kunde innehålla
annat, än ett fullkomligt gillande eller ett rent afslag. Utskottet
har därföre trott, att denna jämkning borde ske vid samma
Riksdag, då frågan väckes och lägges på bordet, så att den till
afgörande med ja eller nej, vid den nästföljande, måtte vara
fullkomligen beredd».

I öfverensstämmelse härmed föreslog Utskottet såsom nytt
moment till § 56 R.F.:

»Frågor om förändringar af stadganden i Grundlagarne varda
på följande sätt behandlade. Tillstyrker Konstitutions-Utskottet
hvad en riksdagsman hos detsamma i sådant afseende föreslagit;
eller utlåter sig Utskottet med till- eller afstyrkande å en af
Konungen i lika ändamål gjord proposition, varde Utskottets
yttrande vid samma Riksdag öfverlemnadt till Riksens Ständer,
hvilka vid densamma må derom kunna öfverlägga, men icke vid
densamma besluta. Göras i Riksståndens plena icke några
anmärkningar emot Konstitutions-Utskottets yttrande, hvile
detsamma såsom ett Riksens Ständers utlåtande, hvaröfver först vid
nästa Riksdag, och då endast med ja eller nej, skall kunna
beslutas, och gälle då föreskriften i § 75 Riksdagsordningen.*) Göras
åter i Riksståndens plena emot Utskottets yttrande anmärkningar,
blifva de, hvilka hvarje Riksstånd särskildt förklarar utgöra dess
gemensamma tanke, till Konstitutions-Utskottet hänvisade.
Utskottet äligge då att samtliga Riksståndens tankar till ett helt
utlåtande i möjeligaste måtto sammanjämka och, om oförenliga

l) »Till Grundlags stiftande, upphäfvande, förändring eller förklaring fordra»
alla Riksståndens sammanstämmande beslut och Konungens sanktion.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free