Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA BIDRAG TILL 8VENSKA STATSSKICKETS IIISTORIA. 301
Såsom erfarenheten skulle visa, var affattningen af det tillägg
till § 56 RF, som år 1815 antogs, synnerligen bristfällig. Men
meningen därmed var dock i hufvudsak tydlig. Ändringen afsåg
att trygga den i Regeringsformen stadgade grundsats, enligt
hvilken ett förslag till grundlagsändring icke kunde definitivt
antagas vid samma Riksdag, då det blifvit väckt, mot sådana
kränkningar som den, för hvilken denna grundsats vid Tryckfrihetslagens
behandling 1812 hade varit utsatt. Men därjämte ville man
bereda Stånden möjlighet att åtminstone med afseende på
affattningen af ett förslag till dylik ändring, som utgått från
Konstitutions-Utskottet, göra sina meningar gällande; och för att vinna
detta ändamål uppgaf man grundsatsen, att ett dylikt förslag
skulle oförändradt blifva hvilande. I detta sistnämnda afseende
frångick man hvad Regeringsformen ursprungligen hade stadgat;
i fråga åter om vilkoren för ett hvilande
grundlagsändringsförslags definitiva antagande sökte man mot hvarje möjlighet till
förtydning trygga grundlagsstiftarnes bestämmelser i § 81 R.F.:
»Riksens Ständer må icke å den Riksdag, då Utskottet någon
ändring föreslår, utan först å den nästföljande derom besluta»;
och: »icke må under någon förevändning Riksens Ständer förr än
å nästa Riksdag» en Kunglig Proposition om grundlagsändring
»till bifall upptaga».
I hvad mån detta försök hade lyckats, var det förbehållet
samma Ständer, som antagit det nya grundlagsstadgandet, att
ådagalägga.
Redan under förhandlingarna om de ändringar, som Norges
Grundlag af den 17 maj 1814 skulle undergå med anledning af
Norges förening med Sverige, insåg man, att denna förening
äfven skulle komma att påkalla föiändringar i Sveriges
Grundlagar.
Då Svenska Statsrådet i September 1814 afgaf yttrande till
Konungen angående innehållet i Norges blifvande Grundlag,
yttrade det bland annat, att »i anseende till de ’förändringar’,
som i följd af Föreningen (med Norge) komme att ega rum i
Sveriges Regeringsform, skulle iakttagas, att de ej borde
betraktas annorlunda än såsom tillägg, hvilka till följd af en
alldeles oförutsedd händelse blifvit fogade vid ordalydelsen af
Grundlagen, och att Konungen följaktligen ej kunde af denna orsak
finna betänkligt att antaga Norska Regeringsformen, men skulle
förbehålla sig rättigheten att underställa Sveriges Rikes Ständer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
