Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
OSCAR ALIN.
de ’jämkningar’, som vid Sveriges Regeringsform blifvit
föranledda.» *) t
Norges Grundlag blef ock mellan de Svenske Kommissarierna
och Norges Storting afhandlad och besluten »med förbehåll af
Sveriges Rikes Ständers konstitutionela rätt, i de delar, som
medförde ’ändring eller jämkningar’ i Sveriges Rikes
Regeringsform», och då Carl Johan den 10 nov. 1814 antog Norska
Grundlagen å Konungens vägnar, förklarade han, att denne »förbehölle
sig att till Svenska Ständernas godkännande framställa de
artiklar, hvarigenom ’forändringar eller jämkningar’ uti Svenska
Grundlagen uppkomme».
I enlighet härmed öfverlemnade Kongl. Maj:t till Rikets
Ständer den 12 april 1815 »den af Kongl. Maj:t under den 10
november förlidet år, med förbehåll af Rikets Ständers
konstitutionela rätt, antagna och besvurna Norges Rikes Grundlag.» I
den framställning, hvaraf den åtföljdes och som bar titel: »Kongl.
Maj:ts nådiga proposition till Rikets Ständer om de nya
konstitutionela förhållanden, som till följe af föreningen mellan
Sverige och Norge uppkommit», förklarade Kongl. Maj:t sig anse
§§ 1, 6, 7, 8, 26, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 47 och 48 af Norges
Rikes Grundlag (tydligen samma §§, om hvilka förut i
Propositionen hade talats såsom de där »stodo i sammanhang med
stadganden af enahanda art i Sveriges Rikes Regeringsform»)
»egentligen omfatta de ämnen, som för båda rikena vore
gemensamma», och yttrade därpå:
»Det nya förhållande, hvaruti Sverige kommer att befinna
sig med Norge, kunde icke föreses vid den tidpunkt, då grunden
lades till rikets närvarande Regeringsform. Detta förhållande
står ej heller i så omedelbart sammanhang med Sveriges
’inhemska’ statsförfattning, som hvarje annat förslag, endast
syftande på ’inre’ styrelsen. Att således i senare fallet bryta de
former, Grundlagarne föreskrifva, vore för dessas bestånd lika
så vådligt, som det tör hända vore oförenligt med deras natur
att, i förra fallet, ej medgifva en vidsträcktare tydning, än den,
som från deras stränga ordalydelse kan hemtas.
»Det är rikets förändrade yttre ställning, som nödvändigt
bör påkalla och äfven vid denna Riksdag tiUvägabringa en
\jämkning’ i Grundlagarne, i den mån dessa stå i sammanhang
*) Se referatet af Statsrådets yttrande rörande de artiklar, som skulle införas
i Svenske Kommissariernas instruktion, hos Rydin, Föreningen, s. 120, not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
