Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
OSCAR ALIN.
Ständer tillsatt Komité skalle sammanträda med en Komité ifrån
Norska Storthinget, hvilken till tairikhet och rösträttighet bör
bestämmas alldeles lika med den ifrån Sverige, för att med Svea
Rikes Ständers och Norska Storthingets fulla rätt genom
omröstning afgöra Tronföljarevalet». Nödvändigheten af ett dylikt
stadgande vore ögonskenlig. »Skola tvenne riken vara förenade
under en gemensam Konung, måste äfven en utväg finnas att
vid de, gifve Gud! sällsynta tillfällen, då begge rikena behöfde
välja en Tronföljare, till slutligt afgörande leda den möjliga
händelsen, att hvardera riket med sina röster skulle kunna falla på
hvar sin olika person. Föreningens möjlighet vid vissa tillfallen
och dess varaktighet i allmänhet beror af ett sådant stadgande.
Om det uppgifna förslaget, att en särskild Komité i sådan afsigt
borde af Riksens Ständer väljas, befinnes vara ett till
ändamålet ledanHe medel, blifver en sådan föreskrift en alldeles ny
inrättning, som står i omedelbart sammanhang med Sveriges och
Norges förening under en Konung, som aldrig förr än vid denna
förening kunnat komma i fråga, och hvilken, såsom däraf helt
och hållet beroende, utan rubbning i Sveriges Grundlagar, såsom
en artikel i den akt, hvarigenom berörda förening högtidligen
stadgas, efter ett af Kongl. Maj:t och Riksens Ständer fattadt
beslut, genast lagligen kan fastställas och sättas i verket»1).
Utskottets anmärkning, att det ifrågavarande stadgandet
stode »i omedelbart sammanhang med Sveriges och Norges
förening», var lika riktig, som dess yttrande, att dess
godkännande icke medförde »någon rubbning i Sveriges Grundlagar»,
och sekreterarens påstående, att det ej innebar »någon ändring
’) I sin ofvan nämda »utredning» yttrade Utskottets sekreterare angående
samma sak: »Här är ej fråga om någon ändring i den för Svenska samhället
föreskrifna metoden att välja en tronföljare. Frågan är blott om ett ytterligare
stadgande, huru förhållas bör för att sammanjämka den Svenska och Norska
statens val til tronföljare, i fall det «j på begge ställena skulle falla på samma
person. Denna fråga är ej en grundlagsfråga för Svenska samhällets inre styrelse
och handlingssätt (!) Ben är en följd af erkännandet af begge staternas förening
och har ej förr än efter denna förening kunnat uppstå. Den föranleder således
ett stadgande, som måste göras i och med detsamma som föreningen, hvaraf den
beror, sammanknytes. Skulle föreningen upphöra, upphör äfven af sig sjelft
detta stadgande, och för en sådan våda af en politisk olycka bör ej ett
grundlagsstadgande för Svenska staten vara exponeradt. Således är det både Riksens
Ständers ratt och i afseende på klokheten rådligt att af det nya stadgandet härom
göra en lag, blott af föreningen beroende, och i densamma grundad: en lag, på
hvars afgörande, då den är af en tillfällig händelse föranledd och ej bestämmer
det Svenska samhällskontraktet, de för Svenska Grundlagars stiftande faststalda
formaliteter ej äro användbara eller ens, enligt deras esprit, någonsin beräknade
att böra användas». Bil. X:o 2 till Konstit.-Utsk:s Prot. för den 21 april 1815.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
