Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
OSCAR ALIN.
med vår Grundlag, kunde vara af beskaffenhet att uppfylla
syftemålet». Detta förslag lydde helt enkelt så: »Med så väl
Svenska som Norska sakers föregående beredning och granskning
förhål le s efter de i hvartdera Riket gällande föreskrifter».
Rörande Storthingets förslag, att genom en särskild paragraf,
den 12:te, skulle stadgas, att Riksakten för Norge hade
egenskap af Grundlag och således, hvad detta rike anginge, kunde
ändras endast på det sätt, som för ändring af Norges Grundlag
var föreskrifver yttrades i betänkandet: »Konstitutions-Utskottet
får i anledning häraf erinra, att denna föreslagna § rörer endast
Norge, hvars grundlagsstadganden i Riksakten äro innefattade.
Den är dock ej stridande mot Sveriges Grundlagar, hvilkas
fasthet ej beror af Riksakten, utan tvärtom enlig med de begrepp
om helgden af de förbindelser, som mellan Sverige och Norge
äro ingångna, hvilka grundat Riksståndens beslut. Utskottet kan
därföre ej annat än tillstyrka dess intagande i Riksakten».
Så vida yttrandet, att »Norges grundlagsstadganden äro i
Riksakten innefattade», skulle betyda, att Riksaktens
bestämmelser återfunnos i Norska Grundlagen, så var detta endast delvis
riktigt; nien, äfven om man lemnar detta förhållande å sido:
hvad skall man säga om det sätt, hvarpå Utskottet för öfrigt
förordade det ifrågavarande förslaget, då man erinrar sig, att det
i sitt första utlåtande rörande den blifvande föreningslagens
bestämmelser hade framhållit, att »den grundsats att försvåra
förändringar i Grundlagen för statens borgerliga förening på intet
sätt kan vara användbar på stadganden rörande tvenne staters
inbördes politiska förbindelse», och att det till stöd för denna
sin åsigt åberopat ett anförande, hvari bland annat yttrades,
»att all uppskofstid för afgörandet af sådana stadganden, som röra
begge staternas förening är, icke tillfålligen för denna tidpunkt,
utan. i sin grund, stridande mot ändamålet; att den skulle när
som hälst kunna vara vådlig i afseende på staternas
sammanhållande; och skulle vara illa beräknad i afseende på
möjligheten och förhoppningarna att allt mer tillknyta föreningsbandet»!1)
Man har svårt att finna någon aunan förklaring än denna: den
med sadan bestämdhet framhållna grundsatsen hade varit behöflig,
då det gällde att hindra, att frågan om Riksaktens innehåll
skulle behandlas i den form och med den tidsutdrägt, som för
!) Se ofvan sid. ;KK>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
