Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVER8TELÖJTN. JOH. PBINTZ VID CHEMNITZ1 KAPITULATION ÅR 1640. 347
skalken Banér skrifva ett lögnaktigt bref om bela tilldragelsen, hvilket
lätt kunnat bringa Printz i onåd hos honom, om ej några officerare
meddelat intyg om rätta förhållandet.
Någon belägring blef denna gång ej verkstäld. !) Printz fortfor
att inberätta till Banér om sina anordningar i Chemnitz. Magasinet
riktades dag för dag. Om kursachsiska regementens partier i trakten
rapporterade Printz den 1 dec. till Banér, hvilken åter i bref den 7
från Leutmeritz påminner om ständig vaksamhet och förbjuder honom
att tvinga invånarne att öfver sin förmåga deltaga i några
reparationsarbeten å befästningarne. Året tilländagick emellertid lugnt utan vidare
fara från yttre håll för den lilla garnisonen, som dock genom ej så
få dödsfall såg sin styrka förminskad.
Den 5 januari 1640 mönstrades Vestgöta ryttare, hvarvid endast
64 officerare och 244 gemene voro närvarande. Mönsterrullan sändes
till Krigskollegium i Stockholm, och då man där förnam regementets
svaghet, beslöt Kollegium enligt skrifvelse af den 29 april till
generalmajor Lars Kagg i Vestergötland, att rekryter på våren skulle skickas
ut till regementet. Af de nykomna och de förut i Tyskland
befintliga skulle bildas en sqvadron på fyra kompanier. Ofverblifne officerare
skulle hemsändas. Rekryterna skulle tagas ur samma härad som de
utevarande ryttarne, »på det att ingen confussion ryttarne emellan må
göras». I juni månad skulle de vara i Stockholm. Då sedermera
regementets öde blef bekant, instäldes den anbefalda hjelpsändningen. 2)
Fältmarskalken Banér hade i början af året tillkännagifva sin
afsigt att låta Vestgöta ryttare uppbryta från Chemnitz. Slutligen fick
Printz från honom bestämda order, dat. Zwickau den 4 april, att
oför-dröjligen hålla sig marschfardig med regementet för att när som helst
kunna bryta upp, om någon annan kom med order att aflösa honom.
Därjämte skulle han genast öfversända till fältmarskalken en lista på
huru mycken ammunition fans qvar i Chemnitz. Detta efterkom han
genast och fick order tillbaka att fordra ett parti krut från Öfverste
Bauer i Zwickau. Printz sände då en löjtnant med 30 ryttare dit
och lät hvarje karl taga en säck med sig att däri hemta krutet.
Löjtnanten fick dock intet khit utan kom tillbaka med oförrättadt
ärende. Redan påföljande dag tillkännagaf Banér genom contraorder,
att han ändrat sin plan angående regementets uppbrott. Printz skulle
nu qvarblifva med det samma och försvara staden till det yttersta
mot alla fiendtliga anfall. För öfverraskning, förräderi och partier skulle
han väl se sig för och använda sin yttersta flit, såsom pligten fordrade,
samt rädda sin ära, sitt lif och timliga välfärd, så att han med lugnt
samvete kunde stå att svara inför Kongl. Maj:t, generalitetet och
framför allt en krigsrätt. Men skulle han ^däremot blifva utsatt för en
allvarlig och väl anlagd belägring, hvarvid fienden sköt med stycken
’) Jfr. A. Cronholm. Trettioåriga kriget. Del I, 2, sid. 328.
2) Innan Vestgöta ryttare lemnade Chemnitz, undergingo de ännn en
mönstring den 10 april, hvarvid 248 gemene föratom officerare voro närvarande.
Dessutom funnos hemma i landet 6 kompanier, som den 29 maj mönstrades i Larf
med tillsamman 53 off. och 682 gemene.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
