Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVER8TELÖJTN. JOH. PBINTZ VID CHEMNITZ1 KAPITULATION ÅR 1640. 353
redan beordrat guvernören därstädes Jon Lil]jesparre att vidtaga
anordningar för truppens underh&ll och öfverskeppande till Sverige.
Det anbefalda förhöret skedde i närvaro af öfverstarne Th.
Bjelke, C. Ruuth och Z. Brandshagen m. il. samt officerare och
ryttare vid regementet, därvid dock intet särdeles nytt förekom. De
tillfrågade instämde i hufvudsak däri, att allt tillgått under belägringen
på sätt, som öfverstelöjtnant Printz berättat. Ryttame sade sig dock
aldrig hafva trängt sig i en klunga kring öfverstelöjtnanten och
därvid förklarat att de ej längre förmådde fakta. Profossen sade de
sig aldrig hafva pryglat. De hade visserligen varit framför stockhuset
och velat taga ryttaren därur, men majoren hade kommit och
förhindrat det, hvarefter ryttaren i ytterligare 8 dagar förblifvit i
fängelset. Rapporten om förhöret undertecknades i Halberstadt den
10 juni af de ofvannämnda öfverstarna jämte major O. Silfverlood,
qvartermästar J. Ulfsparre samt löjtnanterne L. Silfversvärd, B.
Gunnarsson och Ph. Bonde. Såsom af det följande vill synas var Printz
icke närvarande vid förhöret.
Några dagar efter det Printz lemnat truppen och kommit till
Braunschweig, erhöll han underrättelse, att öfverste Bjelke hade order
att taga regementet med sig till Sverige. Med samma poBt fick han
från öfverste C. Ermis ett bref dat. Erfurt den 25 maj, hvaruti
denne omnämnde, att det var Banérs resolution, att öfverste Ruuth
sknlle närvara vid det ofvan omnämnda förhöret, och att Printz
skulle gå med regementet till Sverige. Printz skref genast till Ruuth
och bad denne förhöra folket, innan det gick vidare. Han bad äfven
om vidare order, men bekom inga andra än dem han redan fått från
öfverste Ermis. Då skref Printz till major Silfverlood och befalde
honom taga befälet öfver regementet och tåga till Wismar, där de
skulle mötas. Sjelf skulle han, emedan han nu var 8 mil från
regementet, taga genaste vägen från Braunschweig. Besynnerligt nog
tog han dock vägen öfver Hamburg till Lybeck. Där var han den
20 juni och aflat då till fältmarskalken Torstensson ett slags
försäkran om, att Chemnitz ej längre kunnat hållas därvid anförande
samma skäl, som han förut användt i sin rapport till Banér. Han
beklagade sig djupt öfver att denne icke velat urskulda honom, utan
hemförlöfvat regementet och satt honom sjelf i arrest. Det var nu
16 år han hade tjenat och han hade därunder aldrig begått något
tjenstefel. Hans önskan var att få komma hem till Sverige för att
inför domstol stånda ansvar för sin gerning.
Under vistelsen i Lybeck hörde Printz berättas, att regementet
var gånget till Stralsund. Han steg därför om bord på en skuta i
Travemünde och for till Stockholm, där han genast anmälde sig hos
riksrådet Herman Wrangel, som var v. president i krigsrätten. Inför
honom sökte Printz att rättfärdiga sig, erinrande därjämte att han
redan utstått en tids fängelse och andra olyckor, hvarigenom han
knnde anses tillräckligt straffad. Dessutom hade han efter
kapitulationen kostat ut så mycket för hästars och folks underhåll, att han
sjelf svårligen kunde komma sig upp igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
