Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
UNDERRÄTTELSER.
tion för Stockholm. Tanken tyckes ha blifvit alldeles öfvergifven,
men ett sådant företag förtjenade nog att åter komma under
öfvervägande.
— I ett schweiziskt skolprogram, »Bericht der Realschule zu
Basel 1886—1887» (Basel 1887), förekommer äfven en uppsats af
Dr Franz Fäh, som är af intresse för vår historia. Den handlar om
Gustav Adolf und die Eidgenossen 1629—1632 (58 sid. i 4:o) och
skildrar i detalj efter schweiziska arkivhandlingar Gustaf Adolfs planer
att närma sig det schweiziska Edsförbundet. Första försöket gjordes
redan 1629 genom Philip Sadler, men ledde ej till något resultat.
Redan i slutet af Bamma år fick den bekante resediplomaten, hofrådet
och riddaren Christoph Ludvig Rasch ett nytt kreditiv till
Edsförbundet; men som han hade uppdrag till åtskilliga andra makter,
bland dem äfven Venedig *), ankom han först i slutet af år 1631 till
Schweitz ifrån Italien och stannade där ett godt stycke in på följande
år. Uti Baden i december 1631, där de 13 orterna just höllo en
»tagleistung», gjorde han sitt första meddelande — det gälde ett
förbund. Svaret uppsköts till en ny förbundsdag uti februari 1632 på
samma ställe. Österrike hade under tiden på det allvarsammaste
varnat de edsförbundne för hvarje dylikt steg, och svaret vardt också
afböjande. Rasch fick i stället befallning att vända sig till de
evangeliske edsförbundne särskildt. Desse hade två sammanträden, i mars
och april, uti Aarau. Äfven nu blef svaret afböjande, ehuru man ej
underlät att uttala sympatier föi* Sverige. Men redan i april ankom
en ny skrifvelse från den svenske konungen. Denna gång yrkade han
på sträng neutralitet och framför allt på stängande af passen till
Italien för hvarje spansk hjelpsändning från den sidan. Ånyo
sammanträdde de edsförbundne — det var i maj — uti Baden, och de
besvarade konungens skrifvelse med en försäkran om, att de
ingenting försport om en tillämnad spansk truppsändning samt med löfte
att iakttaga neutraliteten. Samtidigt hade konungen ännu en gång
vändt sig till de evangeliske särskildt med begäran, att de skulle
understöda de betydande värfningar han geuom öfversten H. L. v.
Erlach ämnade anställa, men äfven härpå följde ett afböjande svar,
och så afbrötos underhandlingarna. l)e återupptogos af Axel
Oxenstierna, men på detta deras senare skede inlåter sig icke författaren.
Vi äro honom emellertid tack skyldige för hvad han meddelat. Hans
framställning låter oss följa underhandlingens gång steg för steg, och
att den ej ledde till något resultat, miuskar ej författarens förtjenst.
Uppsatsen åtföljes af 11 bilagor. De innehålla svaren till Gustaf
Adolf af den 12/2, 16/4 och 2«/5, Gustaf Adolfs bref till Zurich den
27framställningar af Rasch, bref från Ferdinand II till
Edsförbundet samt från de katolska orterna och Bern till Zürich.
f) Denna del af Rasches beskickning har som bekant en tysk författare,
Johannes Bühring, behandlat (jfr Hist. Tidskr. 1885, s. 49 (Granskn.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
