- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
5

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TOTTIE, JESPER SVEDBERG.

5

trifdes väl i denna sin högkyrkliga ställning och försummade ingen
af de delar som tillhörde den, församlingslifvets ledning, skolväsendet
och äfven riksdagsmannakallet. Det högkyrkliga bestod för honom
icke i hierarkisk ämbetsmannamyndighet, utan fastmera däri, att kyrkan
och hennes målsmän finge öfva ett kraftigt och helsobringande
inflytande på den fosterländska kulturens alla områden från de högsta
till de lägsta. Ett mäktigt stöd hade Svedberg i den elfte Karl,
som högt skattade Svedbergs stora nit och rika gåfvor. Svedberg
var jämväl psalmsångare, utrustad med en herrlig skaldegåfva, och
för svensk språkkunskap arbetade han äfven med framgång. I dessa
båda afseenden är han redan förut allmänt känd i vår litteraturhistoria.
Kanske allra mest i fråga om svenska språkets utveckling visar han
sig stå framom sin samtid. Dock torde det kunna sägas om honom
också i de flesta andra afseenden, icke minst hvad beträffar hans
ställning till de tvänne andliga strömningar, som åt hans tidehvarf gifva
dess kyrkliga egendomlighet, ortodoxismen och pietismen. Äfven med
den tredje strömningen i nyare tidens kyrkliga lif, nämligen den
rationalistiska, som sammanhänger med den nyare filosofiens
utveckling, trädde han i beröring vid Upsala universitet, dit han kallades
till professor, just för att råda bot för de filosofiska stridigheterna
därstädes.

Utöfver allt detta, som åt Svedbergs lif gifver ett så stort
intresse, är han också därigenom märklig, att han sjelf var en utpräglad
personlighet, och vi misstaga oss nog icke om vi antaga, att hans
verldsberömde son, Emanuel Svedenborg, från sitt fäderne tagit ett
ganska betydligt arf i just de stycken, som gjorde honom till den
underbara siaren. I tidens allmänna lynne vinner man jämväl en
inblick genom det som Svedbergs enskilda och familjelif företer.

Att utvälja Svedbergs lif till föremål för historisk forskning är
desto mera tilltalande, som källorna, hvarur kunskapen kan hämtas,
flyta synnerligen ymnigt. Den berömde mannen har sjelf lemnat
efter sig en ganska utförlig lefvernesbeskrifning — en tidsbild af högt
värde — och riksarkivet, stiftsarkiven o. s. v. lemna rikliga bidrag
till kännedomen om Svedberg och hans betydelse för sin tid.
Lefvernes-beskrifningen innehåller ganska värdefulla underrättelser om Svedbergs
andliga skaplynne, hans familjelif, hans vistelse vid Upsala och Lunds
universitet samt om de utrikes resor, hvilka han såsom ung prest företog
till England, Holland, Frankrike och Tyskland, ej för att besöka
universiteten, utan för att lära känna olika länders andliga lif.

Jesper Svedbergs historia har också redan länge lockat
biograferna. Ej blott Anjou och Cornelius hafva, i sina kyrkohistoriska
arbeten, samt Fryxell och Carlson i sina skrifter öfver svenska
historien, åt Svedberg egnat synnerlig uppmärksamhet. Vi ega jämväl
monografier öfver Svedberg, såväl inländske af Knös, Fahlkrantz och
C. W. S. i Biografiskt Lexikon, som utländska af Rudelbach ra. fl.

Dessa skildringar af Svedbergs lif göra dock ingalunda en ny
och utförligare lefnadsteckning öfverflödig. De äro fasthällre alla
mer eller mindre knapphändiga och ofullständiga, och just genom de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free