Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WACHTMEISTER, ADELNS PRIVILEGIER.
II
hafva, huru ett sädant expirerar, och hvilka adelsprivilegier ännu
kunna anses ega bestånd. Såsom exempel må anföras behandlingen
af frågorna om akademiska jurisdiktionen och biskopslöneregleringen.
Adels- och prestprivilegierna af 1723 äro affattade i ett språk,
hvilket torde kunna få betecknas såsom vidunderligt. Utan tvifvel
har detta i mer än ett fall bidragit till tvekan om rätta uttydningen
och medverkat till utvidgning i tillämpningen af de medgifna fri- och
rättigheterna. Det ligger nära till hands, med anledning af riksdagens
nyss fattade beslut angående inqvarteringen, att påminna om, att
lagutskottet vid tre riksdagar å rad läst bestämmelsen om rå- och
rörshemman i början af adelsprivilegiernas § 8 annorlunda, än den
verkligen lyder. Någon andel kan samma omständighet också hafva
däruti, att anmärkningsvärd inkonseqvens egt rum vid lagstiftning
angående ärenden, hvarom i privilegierna någonting finnes skrifvet.
Slutligen må tilläggas, att vid en fullständig historisk behandling
af ståndsprivilegierna en jämförelse med andra länder skulle vara af
stort intresse. Från historien om ståndsbildningen och
ståndsupplösningen där skulle ljus falla öfver samma företeelser här. Ty dessa
skulle kunna kallas internationela, ej blott därför att de förekommit
öfveralt i den gamla verlden, utan ock af annat skäl. Från äldre
tider vet man ju många vitnesbörd därom, att ståndsledamöter känt
sig mera sammanhörige med vederlikar i annat land, än med egna
landsmän af annan klass. Och denna tendens hos de privilegierade
bar framtvungit sin motsvarighet hos de af desse kufvade och tryckte.
I forna dagar var det en sådan känsla, som knöt de nordiska
»bondefrederna» ; och i våra dagar visa yttringarna af internationel solidaritet
mellan arbetarne åt samma håll.
Allt detta och mycket mera förvänta vi af den förf., som nu
med så mycken skicklighet bearbetat en god del af detta
forskningsområdes sterilaste mark.
* *
De medlemmar af ridderskapet och adeln, som tilläfventyrs sätta
värde på de adliga privilegierna, torde med icke miodre förundran
än förnöjelse finna sina ståndsrättigheter, enligt författarens
framställning, vara flere och betydligare, än de fö^estält sig. Möjligen kunna
de också af samma framställning frestas att vilja utsträcka dem till
och med längre än förf. sjelf medgifver.
Förf. undersöker (s. 246 ff.), humvida efter år 1723 några adeln
rörande stadganden af privilegiinatur blifvit meddelade. I sådant
afseende fäster han uppmärksamhet å ett antal K. M:ts påbud, från
1750- och 1760-talen, utfärdade i afsigt att stäfja sådana svåra
missbruk, som att soldater och båtsmän antogo adliga slägters namn, att
ofrälse män sökte säte och stämma på. riddarhuset, eller i signet
brukade adliga sköldemärken eller öppen hjelm o. s. v. Förf. erinrar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
