Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WACHTMEISTER, ADELNS PRIVILEGIER.
21
Den författare, som år 1822 i ny upplaga utgaf Eberhardt»
»Försök till en pragmatisk historia om frälseståndet i Sverige» och
fullföljde den till 1810, yttrade att »genom de uppoffringar af sina
privilegier, som vår adel gjorde 1809, har den slutat sin bana som
aristokrati (emedan man ej kan tänka sig en sådan utan privilegier)
och inträdt på en ny, värdigare dess patriotism och enligare med
tidehvarfvets fordringar.» Han anför det bekanta sammandrag af
adelns privilegier, som riddarhusutskottet vid revolutionsriksdagen
författade: »detta är nu mera», säger han, »svenska adelns hela
behållning (åtminstone de juré) af sina forna så mycket utropade
privilegier, och den bör ej hos de andra stånden kunna väcka någon
grundad afundsjuka, i synnerhet då, om man jämför denna behållning
med deras, man skall finna att jämförelsen slår ut till deras betydliga
fördel. — — — För vår adel börjar en alldeles ny period. Om
man ej kan tänka sig en aristokrati utan privilegier, så har svenska
adeln, genom uppoffringen af sina, utbytt en förhatlig titel mot den,
som i ett konstitutionelt land numera endast kan vara aktningsvärd,
jag menar pairskapets.» Man kan medgifva, att i dessa ord fins
någon sanning, ehuru där ock finnes mycken öfverdrift, som dock gerna
ursäktas såsom förestafvad af en högsint uppfattning. »Sedan makten»,
säger förf. vidare, »blifvit återförd inom sin lagliga bana, sedan Adeln
ej mera har någon rätt, som kan trädas för nära, emedan den har
ingen af verkligt medborgerlig vigt, som ej lika delas med de öfriga
stånden, skall den kunna försvara /olkets rättigheter, utan att
misstänkas för enskild fiendskap till regenten, och regentens utan att
misstänkas för svagheten af maktens retelser.»
Häraf kan man se, att det är redan länge som 1809 års R. H. U:s
sammandrag af de adliga privilegierna, märkvärdigt nog, blifvit hållet
för en autentik utläggning af dem, för en statsrättsligen giltig urkund.
Detta misstag blef i sin tid vederbörligen betonadt af prof. Rydin i
den bekanta polemik mellan honom och justitierådet Nauman, hvilken,
såsom 1878 års adelsmötes protokoll gifver vid handen, torde
förnämligast hafva föranledt det uppdrag, grefve Wachtmeister fullgjort
medelst sin till detta års adelsmöte Öfverlemnade utredning.
A. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
