Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
ÖFVER8IGTER OCH GRANSKNINGAR.
tioner, om än den ene ger företrädet åt ett, den andre åt ett annat
slag af urkunder.
Hvad som i vår tid bidragit att gifva fart åt denna art af
historiskt arbete, är att de stora arkiven ändtligen blifvit fullt tillgängliga
för forskarne samt att de i allmänhet fått en sådan organisation och
ledning, som gjort dem i högre grad än förr till medelpunkter för
historisk forskning och vetenskaplig verksamhet. Man erinre sig t.
ex. hvad statsarkiven i Berlin och Paris på senare tiden ha uträttat,
ledda af skickliga chefer och understödda med rikliga anslag. Vid
deras sida ställer sig värdigt det svenska riksarkivet. Det är en
ståtlig rad af urkundsamlingar, som för närvarande utarbetas inom vårt
riksarkiv, dels af dess egna tjenstemän, dels af andra forskare under
arkivets hägn eller medverkan. Sådana äro: Svenakt diplomatarium
i två serier, Sverges traktater likaledes i två serier, Kon. Gustaf
1:8 registratur, Ridderskapets och Adelns protokoll i två serier,
Svenska rikerådets protokoll, Axel Oxenstjernas skrifter och
brefvexling samt ändtligen Svenska riksdagsakter.
»Habent sua fata libelli». Man inhämtar af utgifvarnes förord,
att äfven detta arbete haft en förhistoria samt undergått vissa
ora-skiftelser i afseende både på plan och på ledning. De förste
utgifvarne, h:rr Montan och Alin, hade närmast för afsigt att publicera en
samling af statsr&ttsliga urkunder, hvarpå skulle följa en annan serie
af egentliga riksdagsakter, men det befans svårt att uppdraga gränserna
mellan det förra och det senare slaget af urkunder, och därför när
publikationen öfvertogs af riksarkivet, skedde den förändringen i plan,
att båda slagen af handlingar förenades i en gemensam samling. Utan
tvifvel var detta en välbetänkt åtgärd, då planen var så omfattande.
Men äfven i de förste utgifvarnes tanke ligger något som man bör
taga vara på, ehuru kanske på annat sätt. Vid sidan af den stora
samling, som nu börjat utgifvas, behöfves äfven ett för den akademiska
undervisningen och för den politiskt bildade allmänheten afsedt urval
af urkunder till vår statsrätts historia, af samma slag som Stubbs’
bekanta handbok: Select charters and other illustrations of English
con-stitutional history. Vi taga oss friheten anbefalla detta till de ärade
utgifvarnes hågkomst, sedan de afslutat den stora upplagan.
Som man finner af förordet, har den ene af utgifvarne, herr E.
Hildebrand, haft de egentliga riksdagsakterna, sålunda den drygaste
delen af arbetet, på sin anpart samt dessutom redigerat det hela.
Också har vid utgifvandet de grundsatser blifvit i hufvudsak följda,
som förut uttalats af herr H. i hans afhandling: »Om äldre
handskrifters återgifvande i tryck». Af dessa grundsatser äro några numer
tämligen allmänt antagna af editorerna, så först och främst den att
interpunktionen samt bruket af stora begynnelsebokstäver normaliseras.
Äfven bruket af ä och ö i stället för de stungna formerna, af u och
v (w) samt i och j i enlighet med nu gällande sed och
vokalfördubblingens bortfallande torde räkna många anhängare. Några af de
vidtagna ändringarna i textens bokstafvering äro mer beroende af
tycke och smak eller medgifva ej i samma grad följdriktighet i till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
