Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. VON BON8DOBFF, OM DONATIONBBNA I FINLAND.
39
uppgifter, han lemnar angående de afsöndrade godsens räntor, äro
grundade pfi den i 1600-talets kronovärdi fastställda värderingen af
räntepersedlarne och ej på dessa persedlars markegångspris. Att en
dylik upplysniug varit behöflig för att gifva én riktig föreställning
om dessa siffrors betydelse, torde icke kräfva något särskildt bevis.
Tillika hade det för detta syfte ej varit olämpligt, om han
någonstädes anfört dem af kronovärdiets värdebestämmelser, som hafva
afseende på de i hans beräkningar upptagna räntoruas persedlar, samt
på samma gång, såsom exempel, i detalj redogjort för de
naturapersedlar, hvaraf en och annan ränta var sammansatt.
Vidare måste vi såsom ett väsentligt fel framhålla, att förf. på
ett i hög grad ofullständigt sätt redogjort för de inkomster,
donations- och förläningsinnehafvarne egde att från 1644 åtnjuta af de
extraordinarie kontributionerna, ett fel, som blifver af så mycket
större betydelse, som åtminstone tvänne af dessa skatter, nämligen
boskaps- och skjutsfärdspenningarne, redan vid medlet af 1650-talet
lika regelbundet för hvarje år erlades som de ordinarie räntorna.
Ingenstädes i tabellerna upptagas nämda två utlagor, och ej heller
omtalas de vid den redogörelse, förf. sid. 5—29 lemnar för. gref- och
friherreskapens uppbördsförhållanden. Endast på ett par ställen äro
de, så vidt vi erinra oss, omnämda, och då på sådant sätt att läsaren
ingalunda kan erhålla ens en ungefarlig föreställning om deras
ekonomiska värde för donations- och förläningsinnehafvarne. Allt hvad
man får veta är t. ex., huru mycket alla donationsinnehafvarne inom
en landsort ett visst år efter verkställd afkortning tillhopa uppburo
af den ena eller den andra kontributionen, eller också huru stora de
belopp voro, som till kronan för något särskildt år erlades från ett
och annat gref- och friherreskap eller från samtliga frälsehemmanen
inom ett län. Om med dessa frälsehemman förstås både de till adeln
från kronan afsöndrade godsen och det gamla frälset eller blott de
förstnämda, kan icke med säkerhet utrönas. Ej heller lemnar förf.
ens en ungefärlig utredning af, huru stor afräkning kronan inom de
olika länen fick vidkännas till fö]jd af de adliga privilegierna ang.
säteri- samt rå- och rörsfriheten, daglig tjenares hemman o. s. v.
Slutligen anse vi oss böra inlägga en gensaga mot det sätt,
hvarpå förf. träffat sitt val mellan de stridiga uppgifter, som rörande en
viss fråga lemnas i de kopior af ett och samma donationsbref, hvilka
uti åtskilliga afskriftsamlingar intagits. Sid. 23 i sitt arbete omtalar
han nämligen, att Kristina d. 20 Bept. 1652 åt Adler Salvii enka
Margareta Skuthe samt »alla hennes arfvingar och så arfvinge efter
arfvinge» öfverlät friherreskapet Örneholm till evärdelig egendom under
Norrköpings besluts vilkor, och för denna uppgift åberopar han en i
Ingermanlands afkortningsbok för år 1653 befintlig kopia af
dona-tionsbrefvet. På samma gång nämner han emellertid, att afskrifter
af detta bref äfven finnas i Ingermanlands kopiebok samt i
Riksregi-straturet och i Reduktionskollegii akt N:o 209, och att enligt
samtliga dessa afskrifter alla de Adler Salvius till friherreskap donerade
hemmanen gåfvos fra Margareta samt »hennes barnabarn, qvin- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
