Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
ÖFVER8IGTER OCH GRANSKNINGAR.
mankön och deras. äktao bröstarfvingar .... under adlig frälsefrihet
etc. till evärdelig ego.» At hvilkendera af dessa kopior bör tillmätas
vitsord, synes honom nu visserligen vara svårt att afgöra, men han har
likväl föredragit den först anförda och till försvar för denna sin
uppfattning uttalat den förmodan, att den i riksregistraturet befintliga
af-skriften möjligen där inskrifvits efter ett koncept till extensionsbrefvet,
hvilket, innan det lemnats fru Margareta, erhållit den i kopian i
af-kortningsboken förekommande förändrade ordalydelsen, medan däremot
en med riksregistraturets kopia öfverensstämmande afskrift blifvit till
reduktionskollegium inlemnad. Utan tvifvel väcker denna bevisföring
förundran. En hel följd af alldeles obestyrkta hypoteser användes för
att försvaga betydelsen af de sammanstämmande intygen från tre olika
afskriftsamlingar, af hvilka hvar och en ensam för sig måste i
allmänhet anses ega vida större auktoritet än de i landsböckernas
verifikationer tillfälligtvis förekommande kopiorna. Dessutom strider den
senare af förf:s gissningar helt och hållet mot hvad i 1655 års
riksdagsbeslut faststälts, ty där föreskrifves, att hvar och en» som
innehade några från kronan efter d. 6 nov. 1632 afsöndrade gods, skulle
vara förbunden att för de af konungen utnämda
reduktionskommissarierna »framte» de bref, hvarpå de grundade sin besittningsrätt till
nämda gods.
Härmed sluta vi vår granskning. I åtskilliga hänseenden hafva
vi, såsom af det anförda synes, en annan uppfattning än förf., men
med tanken fästad på framställningen i dess helhet måste vi uttrycka
den åsigten, att han här utfört ett mycket förtjenstfullt arbete, hvars
resultat merendels motsvara den stora möda, han tydligen nedlagt pä
detsamma. Vi kunna därföre icke annat än lyckönska honom därtill.
G. F.
Englands historia i v&ra dagar af Justin McCarthy.
öfversatt af O. W. Ålund. Förra delen. 227 sid. Stockholm P. Å.
Norstedt A Söner. 1887.
Få författare äro för närvarande så högt uppburne i England
som Justin McCarthy. Och detta änskönt han är irländare till sin
börd och näst mr Parnell kanske den inflytelserikaste medlemmen af
Homerulepartiet. 1 parlamentet har han suttit sedan 1880.
Såsom bevis på det stora litterära anseende McCarthy åtnjuter
kan bland annat anföras följande:
Tidningen Pall Mall Gaäette gaf för en tid sedan sina läsare denna
prisuppgift: hvilka fyratio af Stor-Britanniens ypperste män böra anses
värdiga att intagas i en brittisk akademi, om en sådan upprättades?
Bland dem, som den engelska allmänheten härvid ansåg böra få en
plats, var äfven McCarthy. Om vi ej misstaga oss vart den nionde
eller tionde platsen bland Englands »fyratio odödlige» honom tillerkänd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
