Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANKELL, FÄLTTÅGET I NORGE ÅR 18 14.
6r
torde åtminstone kunna sägas med säkerhet, att Krebs var Gahn vida
öfverlägsen, efter all sannolikhet väl dubbelt.
Under sådana förhållanden måste det synas egendomligt, att
dessa framgångar skola bevisa, att »norrmännen, rätt anförda, både
kunde försvara sig och anfalla» (sid. 83). Rec. hyser en högre tanke
både om norrmännens tapperhet och krigsduglighet än så, att det
skall räknas dem till utmärkelse, att de kunnat segra öfver svenskarne,
när de stått 2 mot 1 på egen mark. Att norrmännen själfva gifvit
dessa affärer en liknande betydelse, kommer sig af deras fullständigt
oriktiga föreställningar om Gahns styrka, hvilka vunnit stöd därigenom,
att Bergman utan minsta kritik afskrifvit Ræders godtyckliga siffra, i
stället för att hemta en säker och pålitlig uppgift af Götlin.
Ehuru bättre underrättad, än norrmännen och Bergman varit
om denna strid, följer författaren deras beräkningar äfven med hänsyn
till dess resultat. Han säger, att denna olycka var både en materiel
och en moralisk motgång, som förändrade den militära ställningen
(sid. 83) och att Karl Johan förmåddes att tillbjuda stillestånd främst
på grund af intrycket af Gahns oväntade nederlag (sid. 157). Hvilken
vigt man i det svenska högqvarteret lade på denna oväntade motgång,
torde kunna inhemtas t. ex. af Adlercreutz* bref af den 7 aug. från
Ingedalen, där han kort efter inhemtad underrättelse om Gahns
nederlag säger, att »allting går bättre, än vi kunnat föreställa oss», och
att »detta korståg skall sluta snart och lyckligt, om ej besynnerliga
evenementer mellankomma». Likaledes kan man sluta till Karl
Johans intryck af hans bref till Karl XIII af den 8 aug.,, således 3
dagar efter olyckan, där det heter, att generalerna Vegesacks,
Cederströms och Boijes marsch mot Onstadsund »frigör Gahn och bereder
honom möjlighet att företaga något mot Fossen och till och med mot
Kongsvinger» (Bergman-Schinkel, Bihang I, II, s. 272).
Samma dag något senare eller ock den 9, således sedan han
tillbjudit stillestånd, synes Karl Johan fått veta, att Gahns ställning
var farligare, än han i början trott; men nu följde ock en serie af
order om Gahns förstärkande, som torde inom få dagar hafva ökat
hans styrka med Öfver 1,000 man l) och inom 14 dagar bragt den
upp till 6,000 (anf. arb. s. 273 o. f.). Detta får man i kapten
Mankells bok sålunda omtaladt: »Karl Johan sände någon förstärkning
till Gahn, på det denne ej alldeles skulle undertryckas af sin
motståndare» (sid. 89).
»Den mest skyldige kunde aldrig åtkommas», säger kapten
Mankell om norska officerares förseelser under 1814 års krig. Det vill
nästan synas, som hans bok hade till syfte att bevisa, att denne »mest
skyldige» var den ende skyldige. Mig synes, att det nästan vore
orimligt att begära, att ett folk skall utkämpa en enig och hård-
’) Mankell uppgifver i »Öfversigt» etc. sid. 601, att »Gahns brigad blifvit
förstärkt till 4,000 man».
Hist. Tidskrift 1887. Granskn. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
