Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
Platen utnämndes till chef. Med mycken ifver tog han sig af detta
nya tillskott till området för en rastlös verksamhet, så mycket hellre,
som det nya ämbetet förde honom närmare kronprinsen, stor-amiralen.
Muntligen och skriftligen sökte Platen elda tronföljarens svenska hjerta
för de ideal, hvilka besjälade honom sjelf. Sina sista krafter egnade
han åt dylika skrifvelser, och i mycket buro de afsedda frukter.
Men det tyckes som hade Platen räckt till för hvad som helst,
i Carl Johans tanka. När han från Norge återkallade Sandels för
att genom en annan riksståthållare med all kraft stäfja firandet af
den 17 maj och åt ett urtima storting öfverlemna valet mellan att
foga sig i hans faderliga önskningar eller — utsätta honom för mycket
stora obehag, så föll hans val på Platen, och Platen mottog kallelsen,
ehuru ogerna. Det såg allvarsamt ut, åtminstone i den instruktion,
af konungen ensam undertecknad, hvilken underrättade den nye
riksståthållaren om konungens afsigter. »Responsable envers ma
con-science du bonheur et de la tranquillité du peuple norvégien», skrifver
konungen, »je le suis encore envers les suédois et les puissances
européennes des écarts auquels il pourrait se porter.» De friheter,
konungen sjelf skapat i Norge, ville han ej förminska, men de
ytterligare friheter, storting och folk ville taga sig — t. ex. att fira 17:e
maj, att anse en riksrätt kunna döma mellan suveränen och
representationen om tolkningen af grundlag, — sådant ville han ej tåla.
Det ser ut, som hade kung Carl XIV i sitt svenska slott beslutat en
ordentlig statskupp och t. o. m. notificerat en sådan möjlighet tül
ryska hofvet1), men, väl kommen in i sitt norska slott, låtit sådana
tankar fara. Äfven hos Platen ses stämningen växla: en, förmodligen
efter samråd med Wetterstedt, i Stockholm uppsatt P. M. att förelägga
konungen ryggar ej ens tillbaka för »det borgerliga kriget», hvilket,
säger Platen, »kommer ännu säkrare, men med olyckligare följder,
om partierna och anarkien få tillfälle att stadfästa sig.» Men från
Norge skrifver han mycket mildare, och fick af många norske män
medhåll i sin uppfattning af 17:e maj-firandet, hvarom han utfärdade
ett på svenska affattadt cirkulär. Det urtima stortinget aflopp
lyckligt, Carl Johan sade sig vara nöjd: man hade valt grefve Wedel till
ordförande, afhållit sig från 17:e maj-fest, delvis beviljat begärda
medel och antagit föreslagna lagar. Nu skulle således kung och
folk ha förstått hvarandra — på hinsidan Kölen.
Men det var en villa — om ej ett spel. Platen blef just den,
som mycket mot sin vilja skulle göra 17:e maj-festen ändå kärare
för norrmännen, sedan »torveslaget» gjort ingrepp i rätten att
promenera på Kristiana torg och gator efter kl. 9 den 17:e maj 1829.
Upprorslag och militär kommo fram i ogjordt väder, sedan ryktet
om en borgarbeväpning till polisens förstärkande lockat ut folk, som
undrade hvad det skulle bli af på qvällen. Stadens polismästare och
kommendant ansågos vara förnämsta orsaken till folkskockningarna
*) Önskligt hade varit, att minnestecknaren lyftat på den nu mer än
50-åriga diplomatiska slöja, som ännn för Yngvar Nielsen lagligen skymde den af
Platen 1828 6/« beklagade »k&mmnnikationen till ryske kejsaren.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
