Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
bade all rätt. Pligtkänsla och oegennytta voro de renande tillsatserna
i hans karaktär och gåfvo hans vilja fördubblad styrka. »Men en
sådan vilja» — så lyda De Geers slutord — »vexer endast ur en
lika fast tro sora hans på det föresatta målets sanning.»
Ganska mycket otryckt materiel har stått minnestecknaren till
buds, däribland den af grefve Carl von Platen år 1880 till Kongl,
biblioteket öfverlemnade samling af farfaderns bref, kopieböcker och
andra »acta historica». Plåtens föredöme följdes 1881 af grefve J. A.
Sandels söner och af innehafvaren af spillrorna af grefve Carl Mörners
riksståthållararkiv. Alla dessa handlingar ha redau tillgodogjorts af
forskningen, hvad beträffar Carl Johans norska regeringsåtgärder. Men
mycket, särskildt för biografien, är ännu obegagnadt. Och äfven om
det af forskare redan begagnade gäller De Geers yttrande om
»råämnet till häfdernas blad.»
Forskarens egen individualitet trycker sin stämpel på hans sätt
att teckna sanningen. Så gör oss De Geers skrift om Platen icke
blott bekanta med föremålets hänsynslösa kraft, utan ock med
minnestecknarens milda, allvarliga ande. Han döljer intet, men
understryker icke heller. Framställningen blir ej lifligare då han prisar,
än den var då han klandrar. Han ger oss den rättvise domarens
utslag, icke den känslovarme målarens färgrika bild. Icke ens
Svenska Akademiens minnesteckningar ha undgått inflytandet af vår
tids realistiska riktning. Det är ett långt stycke väg från Nordins,
Franzéns och Beskows äreminnen till Forssells och De Geers: de
förra sökas företrädesvis af den, som vill lära känna minnestecknarens
stil och hans samtids smak, de senare äfven af den som vill studera
föremålen. Historiens kraf har segrat öfver retorikens.
H. W.
Meddelelser fra det kongelige Gehejmarkiv og det dermed
forenede kongerigets arkiv for 1883—1885. Köbenhavn 1886.
Den tid är längesedan förbi, då arkiven gjorde skäl för det
namn så många af dem burit och ännu bära, namnet »geheime», då
arkivarien i dunkla hvalf och trånga skåp förvarade packor af »hus-,
hof- och stats»-hemligheter, i regeln mindre tillgängliga för forskaren
än för råttor, mögel och fukt. Den historiska vetenskapen har
genombrutit bommarne och i dess spår ha följt krafven på ordning,
utrymme och ljus. Ur de trånga, mörka och kalla förvaringsrummen
ha akterna börjat flytta in i rymliga, varma salar — man anser ej
längre att källarluft är den för arkivalier och arkivarier specifikt
naturliga — och i det ena landet efter det andra uppföras enkom för
deras behof afsedda byggnader. Och skulle arkivens innehåll icke
förtjena denna förändring till det bättre i dess behandling? Dessa
akter gömma ju icke endast ljusskygga stats- och familjehemligheter;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
