Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
eller tillfälle att studera de utförligare arbetena om araberna, kunna
af hr S. få många intressanta Upplysningar och detaljer, i synnerhet
i kulturhistoriskt afseende. På vissa håll svärmar man ju i våra
dagar så mycket för den s. k. kulturhistorien. Man vill ju att
skolorna må egna mera tid åt denna gren af historien, än de förut gjort.
I de flesta fall tro vi, att dessa fordringar icke så lätt kunna
uppfyllas, så mycket mindre som lärjungarne sjelfva oftast sakna
de nödvändiga förutsättningarne för att intressera sig för
kulturhistorien; framför allt gäller detta om den moderna kulturens historia.
Däremot må villigt erkännas, att den arabiska kulturens historia
kanske mera än någon annan bör tilltala ungdomen, ty denna kultur
visar ju flere vetenskaper i deras uppkomst eller första utveckling,
hvilket gör, att ungdomen lättare kan förstå en framställning af
densamma än af den mera utvecklade moderna kulturen. Det kan ju ej
annat än intressera lärjungarne att höra, huru araberne genom
ki-neserne — eller kanske rättare genom mongolerne — blifvit
bekanta med krutet, och att de brakade detsamma redan vid Alicantes
belägring 1331, alltså 23 år fore Barthold Schwartz’ föregifna
upptäckt. Kompassen hade de begagnat flere århundraden förr än
italienarne. Araberne ha vidare icke litet främjat Europas kultur genom
att göra sina kristna grannar bekanta med pappersfabrikationen. Och
i boktryckerikonsten voro de nära att komma Guttenberg i förväg,
enär de nämligen af kineserne lärt sig att begagna rörliga typer vid
tryckningen af sina spelkort.
Som bekant voro arabernes högskolor förebilder för de kristnes
universitet, men det är kanske icke lika allmänt bekant, »at de
arabiske Höjskol ers Indretning och Meddelelsen af de akademiske
Vær-digheder och Grader direkte gik over til de kristelige Universiteter;
endogsaa selve Læremethoden, saaledes som den anvendtes under
Skolastiken, var arabisk.» De vetenskaper, som araberne ifrigast
studerade, voro matematiken, astronomien och läkekonsten. »Alhasen
er», säger förf., »den förste, der giver en rigtig Fremstilling af Læren
om Synet. Fore hans Tid var det en almindelig Antagelse, at Lyset
udgik fra Ojet og brödes mot Gjenstandene; i Modsætning hertil
hævder han, at Nethinden er Synets Sæde, og at det Indtryk Lyset
gjör på denne, tilföres Hjærnen gjennejn Synsnerven. Desuden giver
han en Förklaring af Lysets Brydning og af Morgen- og Aftenröden,
som endnu er gjældende; han bestemmer Atmosfærens Höjde og
viser, at et Legemes Vægt er forskjellig i tynd eller tæt Luft. Han
betegner Tyngden som en Kraft og ved, at den aftager med
Afstånden. Han har endvidere 700 Aar for Darwin fremsat theorier
om Arternes Oprindelse og de höjere Formers Udvikling af de
la-vere, der staa dennes meget nær.»
Hvad geografien angår må endast påminnas om, att utom de
gamle grekerne voro araberne de förste, som utarbetade kartor; af
dessa ha de, som araberna uppgjord^ öfver Afrika, ända till vårt
århundrade legat till grund för europeernas kartor. Glober begagnades
allmänt i deras skolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
