Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖRENSEN, ARABERNES KCLTOB.
I105
Vidare hade de spanske araberne långt före Columbi tid utrustat
en expedition, hvars mål var Indien; och detta land skulle
expeditionen nå genom att segla rakt vesterut. — Det, som framför allt
måste främja den geografiska vetenskapen, var Islams fortgående
utbredning. Omkring år 1000 fick den fast fot i Indien, 1206 nådde
den fram till Sumatra. Därifrån utbredde den sig vidare till
Ma-lacka, Java och Celebes. I Afrika utbredde araberne sin religion på
andra sidan Sahara, ty år 1086 förkunnade de densamma i Burnu.
Därifrån spred den sig vidare mot söder.
Äfven i den materiela kulturen ha araberne åstadkommit
storverk och varit de kristnes lärare. Deras trädgårdskonst, deras
åkerbruk voro beundransvärda, likasom deras industri öfverhufvud. Ickc
minst gäller detta som bekant om deras väfnader.
Vi ha anfört dessa drag af arabernes kultur för att visa, det hr
Sörensens arbete så till vida är en bekantskap att göra för den, som
ej vill eller kan studera något af de större specialarbetena om
araberne. Vi kunde ha anfört flere, men det sagda må vara nog. I
stället skola vi påpeka några faktiska oegentligheter, som vi för vår
del anse författaren ha gjort sig skyldig till.
Hr S. tyckes anse för alldeles afgjordt, att de semitiska och
kamitiska folkstammarne haft sitt urhem i närheten af Aral-sjön. Låt
vara att »den nyere Tids forskning går ut på at vise» detta i
motsats till äldre åsigter, men dels är detta ännu ej allmänt erkändt,
dels borde ock förf. anfört några bevis härför.
Ännu mera tvärsäker förefaller oss hr S. i sina sifferuppgifter,
då han talar om Bagdads och Cordovas storlek, folkmängd m. m.
A. Muller säger (i Onkens samlingsverk) att man ej kan få
tillförlitliga uppgifter om Bagdad i dessa afseenden. Hr S. däremot
uppger, att Bagdad på Harun al Raschids tid egde 70,000 moskéer och
ett liknande antal bad, senare fick hvar och en af stadens 24,000
qvarter sin moské och sitt badhus. Dessa uppgifter äro svårligen
tillförlitliga, äfven om man i stället för 70,000 moskeer bör läsa
7,000.
Om Cordova säger hr S., att denna stad i medlet af 10:de
århundradet hade öfver 1 million innevånare, mer än 200,000 hus, 28
förstäder, 600 moskéer, 80 offentliga skolor, 900 badhus, 50
hospi-taler samt 70 bibliotek; staden upplystes hela natten af lyktor; först
700 år senare ück London sådana. É. Dozy säger däremot i sitt utmärkta
arbete Histoire des Musulmans (TEspagne, hvilket hr S. märkvärdigt nog
ej tyckes känna, att Cordova vid nämnda tidpunkt hade en half
million innevånare, 113,000 hus, 3,000 moskéer, 300 bad och 28
förstäder. Icke mera tilltro vinner författarens påstående, att Andalusien
eusamt år 950 skulle ha haft 34 millioner innevånare, således dubbelt
så mycket som hela Spanien i våra dagar, äfven om folkmängden
bevisligen varit mycket stor.
Äfven i ett annat afseende hade förf. bort använda litet mera
kritik. Vi antydde i böljan af denna uppsats, att han upphöjde
muhamedanerna på de kristnes bekostnad. I några fall är detta be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
