Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
ÖFVERSIGTER OCH GRRNSSN1NGAR.
rättigadt, i andra däremot icke. Förf. försummar sällan att gifva de
kristne sidohugg; det fula härvid är, att han ofta gör sina angrepp i
otid, och att han för de kristnes fanatism glömmer arabernes.
Att araberne stodo öfver de kristne framgår, menar förf. vidare,
bland annat däraf, att en af den kristna kyrkans mest framstående
man sade, att »okunnigheten är fromhetens moder», under det att
araberne lärde, att »bildning är en mans största prydnad». Månne
hr S. har på lika sätt uppfattat dessa båda yttranden? Oss
förefaller, att han tagit det första i dess mest krassa betydelse, under det
att han fattar det sistnämnda uttrycket rent ideelt. Om man så gör,
måste man gifva den kristne orätt och araberne rätt. Men att
bildningen och vetenskapen äfven hos araberne kunde framträda på ett
sätt, som gör, att man måste erkänna, det okunnighet understundom är
bättre än bildning, därpå ger förf. sjelf exempel i det af honom
omnämda »De vises selskab», som bestod af både arabiske män och
kvinnor. Dessa samlades i särskilda celler för att lära sanningens
hemligheter; det hade sju grader, som man måste genomgå, innan
man kunde få skåda ljuset, men detta fick man i den åttonde graden
och detta ljus inskränkte sig till »den såre tarvelige Meddelelse, at
al åbenbaret Religion var Dårskab; i den niende Grad vandtes
fuld-stændig Klarhed og Förståelse af, at Tro og Sædelighed var en
Urime-lighed!» Är det underligt, att de kristna biskoparne med oblida ögon
sågo sina unga trosförvandters förkärlek för den arabiska kulturen,
när den mynnade ut i sådana lärdomar?
Herr S. påpekar visserligen understundom det sedliga förfallet
hos araberne, men hans sympati för dem och antipathi mot de kristna
ligga i öppen dag. Vårt århundrade liksom alla andra
öfverkulti-verade upphöjer kunskapeu och vetenskapen på karaktärens bekostnad.
Blind auktoritet är en farlig fiende till sedligheten, liksom till
vetenskapen, men frånvaron af all auktoritet är det icke mindre.
Vi ha framstält dessa anmärkningar därför, att hr S. tyckes ha
skrifvit ihop sitt arbete, Araberne og Deres Kultur i Middelalderen,
icke egentligen för dess egen skull, utan för att under skydd af
detsamma göra ett angrepp på den kristna kulturen och kristna kyrkan.
Denna tendens, som här och där framlyser, förringar arbetets värde
i och för sig, så intressant än dess ämne är.
A. H—ld.
SvenBkt literatur-lexikon af d:r Bernhard Meijer. Sthlm. Jos.
Seligmann A C:i, 1886.
De forna encyklopedierna, ofantliga magasin för allt menskligt
vetande, hafva blifvit den nyare tiden för oviga och för kostsamma.
Så uppstodo från början af århundradet »konversationslexika», med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
