Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENMÄLE.
5
ett fall förefinnes, der rätten att resa ur landet är genom gällande
författningar inskränkt, nemligen i fråga om person, som befinner
sig i värnpligtsåldern. Att inför ett strängt vidhållande af ordalagen
i privilegiernas S 4 befogenheten af den inskränkande tolkning, jag
deråt gifvit, skulle kunna ifrågasättas, och att sålunda, utan hänsyn
till deraf följande mer eller mindre rimliga konseqvenser, privilegiet
måhända borde, hänföras till första afdelningen, innefattande verkliga
företrädesrättigheter för ridderskapet och adeln, skall jag gerna
medgifva.
Att vidare, på sätt rec. (sid. 17) framhållit, det för närvarande
hvilande privilegium, som afser frihet från nesligt straff för ringa
brott mot krigslagarne, på grund af svårigheten att bestämma, hvilka
straff som vore att betrakta såsom nesliga, i förekommande fall skulle
visa sig synnerligen vanskligt att tillämpa, vill jag ingalunda bestrida,
men för mitt ändamål har ju varit tillräckligt att utreda, att
privilegiet ur formel synpunkt ännu måste anses gällande.
3). ßec. säger sig (sid. 18) icke kunna följa förf. i hans
distinktion mellan dem bland frälsejorden fordom åtföljande privilegier,
som numera, då en hvar kan besitta jord af hvad natur som helst,
icke längre äro adelsprivilegier, och dem, som fortfarande skola så anses.
Rec. har icke i 1810 års kungörelse eller någon annan gällande
författning kunnat finna någon grund för denna distinktion, hvilken i
korthet sagdt, går derpå ut, att sådana rättigheter, som ega
omedelbart sammanhang med jorden, förlorat privilegiinaturen, medan
deremot andra, som icke ega sådant sammanhang med jorden, men för
att kunna utöfvas förutsätta egandet af jord, eller med andra ord ega
en mera personel karakter, behållit naturen af privilegier. (Se vidare
utredningen sid. 111 o. f.)
Såsom ostridigt mellan rec. och mig lärer jag få anteckna, att
bland de med innehafvandet af frälsejord på ett eller annat sätt
förknippade rättigheter, inga andra på grund af 1810 års
privilegiijemk-ning förlorat privilegiinaturen än sådana, hvilka kunna hänföras under
de »jorden tillhörande förmåner», som - omförmälas i 1810 års
kungörelse. Att till dessa förmåner måste räknas frälsejordens
skattefriheter, rätten att å sådan jord obehindradt jaga och fiska, fälla bärande
träd m. m., är ju gifvet. Huru deremot sådana qvarlefvor af forna
personliga höghetsrättigheter, som rätten att aga och näpsa landbönder,
hos dem göra utpantning m. m, hvilka visserligen förutsätta egandet
af jord (såsom bekant kunde ända till år 1569 ingen vara adelsman
utan att tillika vara jordegare), utan obehörigt våld på språkbruket
skola kunna inrymmas under de jorden tillhörande förmåner, kan jag
för min del icke inse. Att en gräns måste uppdragas mellan de båda
slagen med innehafvandet af frälsejord förknippade rättigheter — de
kunna ju, om man så vill, benämnas reela och personela — torde
derföre svårligen kunna bestridas och har äfven blifvit erkändt, då
adelns bifall ansetts erforderligt för upphäfvande af nyssnämnde
ut-pantningsrätt, äfvensom af förmånsrätten för vissa fordringar hos
frälsefogdar; hvar åter gränsen skall dragas, kan visserligen i särskilda fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
