Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
HANS WACHTMEISTER.
vara föremål för olika meningar, men det lärer icke kunna läggas
mig till last, att sjelfva distinktionsgrunden blir något »sväfvande».
Det skulle blifva allt för vidlyftigt att här utförligare
redogöra för de skäl, som förmått mig att till ena eller andra afdelningen
hänföra de särskilda rättigheterna och jag vill derföre endast fasta
mig vid de punkter, der rec. uttryckligen framstält anmärkningar.
Bec. finner det sålunda inkonseqvent, att jag till de rättigheter, hvilka
förlorat privilegiinaturen, hänfört rätten att vid prestval röstà för
ut-arrenderadt eller åt landbo upplåtet säteri, äfvensom skyldigheten för
adlig enka eller jungfru, som ingår ofrälse giftermål, att mot lösen
afträda sin sätesgård. Hvad den förstnämnda rättigheten angår, må
det väl vara sant, att den innebär ett mer personligt element än vissa
andra med innehafvandet af frälsejord förknippade rättigheter, men
rätten att för ett visst bestämdt säteri afgifva det på säteriet belöpande
antal röster, synes mig dock på ett helt annat och närmare sätt vara
att betrakta såsom en detta säteri tillhörande förmån än t. ex. de
ofvannämnda personliga höghetsrättigheterna. Att jag åter betraktat
nyssberörde påföljd för ofrälse giftermål såsom upphäfd, beror icke
derpå att jag räknat densamma till de »jorden tillhörande förmåner»,
hvilkas privilegiinatur upphört, utan derpå att jag ansett adelns
afsägelse af uteslutande besittningsrätten till säterier (och annan
frälsejord) hafva inneburit upphäfvande af alla de bestämmelser i
adelsprivilegierna, hvilka åsyftat vidmakthållandet af denna uteslutande rätt
och till hvilka bestämmelser ifrågavarande påföljd hört. - (Jfr g 30
i 1719 års privilegier, der såsom motiv för den derstädes
förekommande, något vidsträcktare bestämmelsen i ämnet anföres, att
»frälsegodsen aldrig måge komma i ofrälsemanna hand.» Se vidare
utredningen sid. 202 och 203.)
Mot den slutsats, rec. anser kunna dragas af den af mig
uppstälda distinktionen mellan olika slag af de med frälsejordsbesittning
förenade förmåner, eller att äfven af frälsejordsbesittning beroende
adliga skyldigheter kunnat blifva bestående, och att sålunda
frälserust-tjensten, såsom framför alla varande af personlig natur, skulle kunna
betraktas såsom en blott frälsejord i adelsmans hand åliggande
skyldighet, torde jag blott behöfva erinra, att rusttjensten, hvilken allt
sedan Vesterås mötes beslut år 1525 varit satt i visst förhållande
till värdet af den jord, som derigenom frälsades från skatt, och redan
derförinnan icke behöft af frälsemannen personligen utgöras, efter
jordnaturens fixering blifvit ett i alla afseenden realt onus, hvilket utan
allt tvifvel är att räkna till de i 1810 års kungörelse omförmälda
med »frälsejorden förknippade skyldigheter».
4). Bland de sätt, på hvilka en i privilegierna grundad
rättighet kunnat upphöra, har jag (sid. 8 i utredningen) upptagit utfärdandet
af en författning, som väl icke direkt inverkat på den formela
giltigheten af ett privilegiistadgande, men likväl genom ändring i en af
privilegiihelgd icke omgärdad förutsättning för de bestämmelser, hvilka
meddelats såsom adligt privilegium, gjort detta otillämpligt. Denna
grundsats har jag sedermera (sid. 229) tillämpat på adelns rätt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
