- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
G4

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

J. MANKELL.

(såsom 1813), hvarföre något afgörande slag på östra sidan Glommen
ej kunde komma i fråga — allt vederbörligen peppradt med en
mängd insinuationer, som skola bevisa min fullkomliga oförmåga att
uppfatta eller skrifva sanningen.

Låtom oss nu se, hvad jag yttrat om denna sak.

S. 34 säger jsg: »Såsom man finner, var denna försvarsplan
förnämligast grundad på offensiv, med Glommen till basis, i landet
mellan första och andra försvarslinien, men mindre på defensiv bakom
Glommen, efter hvars förlust dock åtskilliga stadier af försvaret
ansågos återstå. Under den förutsättning» — den svaga svenska hären
1813 — »planen var uppgjord, måste den anses ganska god, om än
kan anmärkas, att hufvudstyrkan bort vara samlad i midten, äfvensom
att den venstra flygelbrigaden (vid Kongsvinger o. s. v.) var
öfver-drifvet stark och allt för aflägsen. I samma mån man erhållit
kännedom om svenska härens betydande öfverlägsenhet och samlande vid
sydligaste gränsen, hvarom man ej länge bort kunna sväfva i
okunnighet, skulle likvisst en helt annan fördelning af stridskrafterna blifvit
nödvändig. Hufvudstyrkan hade bort samlas bakom1 nedre Glommen
eller, om man velat gå offensivt till väga, uti trakten öster om Oiern.
hvarifrån svenska hären sedermera kunnat fallas i flanken med samlad
kraft o. s. v. Icke förthy bibehöll norska hären till fiendtligheternas
öppnande samma olämpliga uppställning, den intagit enligt, den
Seier-stedska planen o. s. v.»

"Vidare säger jag s. 154: »Rörande Seiersteds försvarsplan har
förf. ofvan yttrat sig. Den var ingalunda grundad på sträng defensiv
och återtåg, såsom man velat göra troligt, utan tvärtom på en så
kraftig offensiv, att den blott kan försvaras under förutsättning af deu
ringa styrka hos svenska hären, som densamma innehade 1813, då

planen uppgjordes......Ty eljest innehöll densamma en oförlåtlig

splittring och spridning af de norska stridskrafterna..........Det

naturliga hade då varit, att han (Kr. Fredrik) hastigt sammandragit
sin hufvudstyrka midt imellan dessa ställen» — gränsen och
Kristianiafjorden — »vid Onsta och Grönsuud» — således vid Glommen —
»för att i båda fallen vara närmast till hands. Han hade då äfven,
om och så fort han erhållit kännedom om svenska härens samlande
å ömse sidor Iddefjorden» — hvarigenom hans flanker betryggades —
»kunnat hinna rycka ned i den ofvan nämnda ställningen bakom
Svinesund och Tistedalen, hvilken med 20 till 25,000 man sannolikt
länge kunnat hållas mot Karl Johans 35,000.»

Imellertid säger jag s. 156: »Under tiden skred den norske
konungen till utförandet af den truppsamling vid Rakkestad, som låg i
Seiersteds försvarsplan, och hvilken skulle inleda den derifrån afsedda
offensiven mot svenska hären. Så föga lämplig en krigsplan än må*
vara, finnas dock, såsom förf. ofvan framhållit, alltid utsigter för dess
framgång, om den raskt och följdriktigt verkställes. Men på hvad
sätt genomfördes här den Seierstedska planen? I stället för de 15,

1 Kurgiveringarne af undertecknad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free