Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
MARTIN WEIBULL
stannar här ej längre vid de obestyrkta eller rent af osanna
uppgifterna, vid de lösa, utan omdöme berättade —, liksom sedan
utan omdöme upprepade — ryktena, vid de på förhand
uppgjorda kombinationerna: till diplomatsqvallret för dagen sällar sig
nu också en tydlig tendensmässig skildring af personerna, parad
med ett tydande till det värsta af hvad som förefaller. Det blir
en lidelsefull förkättring af alla motståndare, ytterst beroende af
skildrarens partiställning och hans egen däraf följande skefva blick
på personer och förhållanden. Så uppkommer den bild af drottning
Kristina från åren 1653 och 1654, som står i en så bjärt
afstic-kande motsägelse icke blott till den, hvilken Chanut lemnat i dessa
memoirers första afdelning, utan äfven till den, hvilken framgår
ur Picques’ egna föregående meddelanden från åren 1651 och
1652. Med ett slag ändrar berättelsen anda och ton:
därmed blir också drottning Kristina så att säga en ny person.
Men detta nya ljus, hvari drottningen framträder, faller icke
omedelbart öfver henne, utan det kommer genom ett sidosken,
kastadt från den skildring Picques gör af sina politiska
motståndare eller personliga fiender, framför allt af Pimentel, den spanske
ministern, softi midt under den förbittrade kampen mellan
Frankrike och Spanien vågat intränga på den franska diplomatiens
egen mark för att upptaga täflan om Sverige, och af Bourdelot,
den franske läkaren, i hvilken den franske residenten ser en
affälling från sitt land, som äfven tillfogat honom sjelf personliga
kränkningar1. I dessa ser han hufvudmännen för en spansk
faktion som är i färd att bilda sig i Stockholm. Picques’ fejd
med dessa motståndare är det, man ser det tydligt, som förer
till memoirernas urartning äfven i fråga om drottning Kristina.
Ty den franske residenten föreställer sig, att drottningen, därför
att hon omgifver sig med dessa män jämte några andra främ-
Kardinal Mazarins bref till Pimentel 8. å. 233—35.
Drottning Kristinas bref till M. G. de la Gardie 1653 4/„, 270-73.
Chanuts bref till drottning Kristina jan. 1654, 280 —282.
Drottning Kristinas bref till Carl Gustaf 1653 ’*/,„ 283.
Chanuts bref till drottning Kristina 1654 och drottning Kristinas svar 1054
februari, 300 -310.
Drottning Kristinas order till E. v. d. Linde 1654 ’V51 375.
Residenten Sylva et Sousas bref till Picques maj och juni 1654, 395 —403.
Drottning Kristinas bref till prinsen af Condé jilli 1654, 453—54.
Chanuts bref till honung Karl X Gustaf aug. 1654, 468—70.
Ludvig XlV-.s rapellbref för Picques 1654 «•/,„, 283—84.
Chanuts bref till drottning Kristina och drottningens bref till Chanut 1654
nov.- dec., 498—510.
• P. Juel 1653 ">/«. 1). H, Tidskr. V, 347.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
