- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
10

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

MARTIN WEIBULL

Dagen efter Pimentels första offentliga audiens bad också
drottning Kristina den franske residenten försäkra konungen sin herre,
att intet än så lockande anbud, som kunde göras af Spanien,
skulle kunna skada den vänskapsförbindelse, hvari hon stode
till Frankrike, men då lion slutat fred med kejsaren, måste hon
vänskapligen emottaga Spaniens sändebud; och det skulle ske
på sådant sätt, att Frankrike snarare skulle få anledning att
prisa hennes tillgifvenhet än tvärtom1.

Picques är denna tid öfvertygad om sanningen häraf. I
september säger han, att Pimentels erbjudande af
handelsförmåner väl kunde öfva lockelse på folket, hvars betryck var stort,
men att tro att ett sådant i det hela skulle blifva till förfång
för vänskapen med Frankrike, det vore otänkbart efter
drottningens torsäkringar2. Han berättar i oktober, att han sett
drottningen lyfta sina ögon mot höjden och tacka Gud för hans
nåd, när Picques för henne förtäljde om Frankrikes fullständiga
pacifikation3. I november, när han inberättade till henne, att
Paris återgått till lydnad och att konungen inryckt i sin hufvudstad,
nämner han, att hela svenska hofvet, men framför alla andra,
drottningen är uppfyld af glädje öfver händelsen4. Han röjer
då icke den ringaste misstanke mot drottningen för förkärlek för
prinsarnes parti eller för Spanien.

Och hvad drottning Kristina sjelf, hennes ställning inom
sitt eget rike angår, vet han ej annat än det bästa. Han skildrar
henne under riksdagen 1652 på höjden af ära och makt. Ilan
omtalar »la grande soumission oii paroissoient estre tous les
ordres — 1’inclination generale de tout Testat à complaire à la
Reine et à contribuer à sa grandeur et à celle de royaume.»
Det är just vid denna tid han fäller de förut anförda orden, att
ingen konung af Sverige, ej ens den store Gustaf, hennes fader,
regerat mera oinskränkt i sitt rike än hon B.

Men plötsligt förändrar sig taflan. Drottningen befinnes
vara spanskt sinnad. Huru oinskränkt herskarinna lion också
varit öfver sitt rike ännu i december 1652, det nya året har ej
väl gått in, förrän hon, enligt memoirerna, ej längre sjelf är
den som utöfvar makten. Förut har framställningen ej förrådt

1 Mémoires, III, 19.

1 Mémoires, III, 43.

3 Mémoires, III, 48.

4 Mémoires, III, 77.

« Mémoires, III, 51, 77.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free