Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
MARTIN WEIBULL
delats eller soin liade det i kraft af sina hofcharger. Till detta
antal hörde nu de främlingar, hvilkas namn, kanske just på
grund häraf, så ofta blifvit nämda tillsamman: Pimentel, Ulfeld,
Bourdelot. Till detta hörde innehafvarne af de nya hofchargerna;
samtiden kallade dem i klump för drottningens »favoriter»,1 och
efterverlden, som glömde anledningen, lät dem behålla
benämningen — Klas Tott, Dohna, Steinberg höra till dem. Men
framfor andra bemärktes bland dessa det nya hofvets privilegierade
don Antonio Pimentel och Bourdelot. De betraktades af de
utanför stående såsom upphofsmän till förändringarne. Det var
de som infort dessa nya spanska och franska hofseder; på dem
hvälfdes det hat de uppväckte. Ingen kan nu säga, om de med
rätta eller icke ansetts för upphofsmännen. Det kan väl synas,
som om den nya fot, på hvilken hofvet kom, så mycket påminte
om spanska mönster, att Pimentel kunde anses hafva haft sin
hand med, och likaledes, att Bourdelot, som sjelf vistats i
Con-déernas hof och som dessutom alltid hade afseende på hvad som
främjade eller skadade drottningens helsa, hvilken han funnit
förstörd af hofvets, regeringens och studiernas tredubbla
ansträngningar, kunde hafva bidragit till dessa reformer, som skänkte
henne mera lugn och ro. Men sanningen är, att drottning
Kristina i allmänhet ej hemtade af andra ingifvelser till hvad hon
företog, och det är därför ej alldeles osannolikt, att
förändringarne inom hofvet rättast böra uppfattas i sammanhang med de
sträfvanden att befästa monarkien — äfven genom de yttre
formerna — som med rätta äro att anse såsom midt i växlingarne
i Kristinas regering dess ledande tanke. Liksom lion efter
envåldsmonarkiernas mönster omgifver Vasatronen med den
lysande ärftliga länsadeln, ställer hon efter samma mönster omkring
regentens person också det lysande hofvet. Den danska
monarkien af 1660 söker två årtionden senare att befästa sig med
samma medel.
Att nu Pimentel inom detta hof skulle komma att spela en
hufvudrol låg redan i hans personlighet. De samtida äro öfverens
att prisa denne mans gåfvor: han är den fulländade verldsmannen
och diplomaten. »Un gran ministro ed un conipito cavaliere«,
1 P. Juel säger uttryckligen: »Favoriterne» eller »Firekant-Tienerne» (1653
J’/7). Dronningen lever meget retireret og sees af ingen, uden af sine
Favoriter, (1653 21/j) Dronningen har givet sin Overstaldmester, som er en af
Favoriterne, 10,000 Rdr etc. (1654 »/,).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
