Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM M K MOIRES DE CHAN UT
21
k&llar honom den samtida italienske historieskrifvaren och
tilllägger en annan gång »cavalier tutto splendido e generoso oltre
all’ affabilità e cortesia sua naturale».1 »A gentleman of
excellent parts and ingenuity and of a very civil deportment» säger
den engelske puritanen.2 »Il laissa en France la reputation d’un
très honneste, d’un très gallant et d’un très habile homme», är
den samtida diplomat-historikerns, Vicqueforts, ord om honom.3
Kardinal Mazarin, sjelf en mästare i umgängets konst, hade han
fängslat genom dessa vinnande gåfvor, när, året innan han
anlände till Kristinas hof, han med en spansk kavallerieskort —
ty Pimentel var egentligen militär och sändningen till Stockholm
förde honom in på diplomatiens fält — ledsagade den flyktande
kardinalen — och efter kardinalen hans niècer — genom Spanska
Nederländerna till Brühl. Det var då, som den nära förbindelse
mellan Pimentel och Mazarin grundlades, hvilken skulle föra
till att han, efter att för alltid ha skilts från drottning Kristina
i Roma 1656, kom att med kardinal Mazarin i Paris förbereda
det stora verk, som fann sin afslutning på Fasanön 1659: den
Pyreneiska freden. Lätt förklarligt är då, att drottning
Kristina, soin också något förstod sig på att uppfatta och
uppskatta personligheter, skulle såsom alla andra finna behag i
Pimentels umgänge. Det är något i sig sjelf så naturligt; det
är också af samtiden så ofta intygadt, att därom ej kan vara
det ringaste tvifvelsmål. Fråga är blott om arten af det
förhållande, som uppstod. I dessa memoirer liksom i de samtida
pamfletterna är det i högsta grad misstecknadt och
förhatlig-gjordt. Det har på grund af dessa källor — framför allt de
längre fram under året 1654 i memoirerna förekommande
skildringarne — blifvit en hufvudanklagelsepunkt mot drottning
Kristina under hennes sista år i Sverige, på samma sätt som
förhållandet till Monaldeschi ufider hennes första år i Italien. Det
har infört drottning Kristinas namn i den verldshistoriska
»chroni-que scandaleuse». Hurudant var det emellertid i verkligheten?
Sjelfva kärnpunkten i drottning Kristinas förhållande till
Pimentel ligger däri, att han ej långt efter sin ankomst in-
1 Gualdo Priornto, Historia de Cristina 15, 52, 91.
2 Whitelocke, Journal of Sw. Embassv. Han upprepar det två gånger, I,
241, 253. Både Whitelocke och Priorato hade sett och lärt kiinna Pimentel i
drottning Kristinas hof, Whitelocke i Upsala 1653 - 54 och Priorato i Roma
1656.
3 Abr. de Vicqucfort i L’Ambossadeur, I, 453.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
