- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
22

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

MARTIN WEIBULL

trädde i drottningens förtroende och af henne invigdes i dfen
hemlighet, på hvilken hon rufvade, den, att hon, drottningen af
Sverige, Gustaf Adolfs dotter, redan i sitt hjerta öfvergifvit sina
faders tro och stod beredd att nedlägga sin krona samt utbyta
Sverige mot Italien, Stockholm mot Roma. Huru veta vi detta?
Af Pimentels egna berättelser därom? Nej, inga sådana äro
kända. De depescher från hans vistelse i Stockholm, som blifvit
funna i Simancas-arkivet, beröra ej med ett ord denna
hemlighet. För den spanska konsultan kom nyheten från Innspruck
1655 i november om drottningens offentliga trosförändring som
en öfverraskning; det framgår af dess memorandum rörande
Pimentels därom aflagda berättelse. Endast konung Philip IV
och don Luis de Haro, premierministern, hafva haft Pimentels
meddelanden, och dessa hafva gått, ej den vanliga diplomatiska
vägen, utan en annan och säkrare — genom biktfaderna.
Hemlighetens bevarande har ansetts vara af en så utomordentlig
vigt, att man valt denna utväg. Man har tydligen handlat
under intrycket af, att det var en sak, som gällde drottning
Kristinas krona och lif, och strängt taget, sådana som Sveriges
lagar voro, var det ju också förhållandet.1 Detta gör, att
biktfädernas berättelser här äro de vigtiga. Och vi ega dem. Begge
de jesuitfader, som i februari 1652 på drottning Kristinas kallelse
anländt till Stockholm, Malines och Casati, hafva lemnat sådana.2
De samtida historieskrifvame, Priorato och Pallavicino, hafva
öst ur dessa och andra källor af samma art.3 Det är på dem
framställningen måste grundas.

För en riktig uppfattning af hela förhållandet är alltså af
vigt att uppkalla i erinringen hvad som föregått nyss före
Pimentels ankomst till Stockholm. Malines och Casati, som sex
månader förut anländt, hade fullgjort sitt värf. Redan i slutet
af april 1652 var drottning Kristinas afgörande beslut fattadt:
efter under dessa månader fortsatta samtal med de båda fäderna,

1 Materia ehe poteva cngionarle per 1’einpie leggi di Svezia la perdita
della corona c insin della vita. Pallavicino, 347.

2 Lettera del P. Malines della Compagnia di Gesit, priino nssistente alla
conversione della serenissima Regina di Saezia, trvckt hos Arckenholtz, Mémoires

IV, 382—86.

Paolo Casati della Compagnia di Gesii alla Santita di N:ro Signore
Ales-sandro VII, dat. Collegio Romano li 5 Dec. 1655, tryckt i utdrag hos Ranke,
Die Römischen Päpste III, 183.

3 Gualdo Priorato, Historia di Cristina. Roma 1656.
Sforza Pallavicino, Vita di Alcssandro VII. Prato 1839.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free