- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
41

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER

5.’{

Men likasom läkaren icke kan med framgång egna sin vård
åt människokroppens organism, derföre att han känner hvarje
organ, så kan icke heller den historiska betraktelsen blifva
fullfärdig dermed, att forskaren uppgör ett inventarium öfver
händelser, som timat, och handlande personer, som lefvat, så att han
kan säga, att den eller den händelsen har egt rum och när det
skedde och hvarest det tilldrog sig och hvilka personerna voro,
som gjorde gerningarna. Denna kunskap må vara historiens
grundval, men grundvalen är ej huset, historiens material är
icke historien sjelf. Utredningen af fakta utgör historien blott
på dess första, dess förberedande ståndpunkt. Det arbete, som
der fordras, är ganska tungt och kräfver både derföre och för
sin stora, vetenskapliga vigt den största aktning. Egenskaper,
som der behöfvas, äro förnämligast flit och nyktert forstånd, och
vetenskapen på denna ståndpunkt är lärdomens verk; der fordras
ett mödosamt genomforskande af källor, hvilka stundom gömma
sin åder ganska djupt och flyta så sparsamt, att forskaren får
leta i mörkret efter gnistor af ljus. En annan gång åter flöda
källor på flera håll och så ymnigt, att forskaren får vakta sig
att han ej må blifva yrvill. Det kan hända,, att fakta, som
vetenskapen upptagit och den bildade verlden har trott på i
långligan tid, helt oförtänkt visa sig vara idel misstag, och
tvärtom nya fakta bringas i dagen af en skarpsynt kritik. Och
så i ena som i andra fallet är det kritiska arbetet ingen lätt
sak. Man kan få leta länge efter ljusets gnistor, likasom
bergsmannen sträfvar länge i bergets mörka djup, innan han finner
ett guldkorn. Och en ständig uppmärksamhet fordras för att ej
varda förvillad af inbillningens spel, så att man tror sig finna i
källorna mera än der finnes, och å andra sidan ej låta sig af en
öfverdrifven tvifvelsjuka förledas att blunda för det, som
verkligen finnes.

Bägge motsatserna äro lika farliga: lättrogenheten, som
fantiserar ihop en historia, der ingen verklig historia finnes, och
misstänksamheten, som misskänner den verkliga sanningen. För
att träffa den verkliga skilnaden mellan hvad sant är och hvad
osant, fordras det nyktert tänkande förståndets verksamhet i
hög grad. Det är långt ifrån att historien på denna dess första
ståndpunkt skulle vara blott en insamling af ett innehåll, som
ligger färdigt; hon är tvärtom ett arbetsfält för en rätt betydlig
skarpsinnighet, både der källorna flyta trögt och der de välla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free