- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
45

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER

5.’{

Vigtigast af allt är en sak, soin vi längre fram skola åter
beröra, men vi kunna ej förbigå densamma, då vi tala om
snillets rätta bruk. Vår mening är den, att ju högre
historieskrifvaren rycker upp i vetenskapens högre sferer, desto heligare
blifver pligten att vårda själens renhet, tänkesättets ädelhet,
hjertats kärlek för Gud och människor, de lefvande och de döde.
Denna själens adel fordras, på hvilken ståndpunkt som helst
historieskrifvaren må ställa historien, men den blifver mera
nödvändig, ju rikare anden är. Ty ju mera gripande inflytelsen
kan blifva af det, som göres, desto mera ondt kan ske, 0111
makten missbrukas. Den, åt hvilken mycket gifvet är, af
honom skall mycket utkräfvas. Det fordras då, att karakteren
höjer sig upp öfver sinlighetens låga äflan, ty sedlig styrka
höfves den, som sätter sig att döma öfver lefvande och döde. Ocli
det är detta, som historieskrifvaren gör, när han låter sin
betraktelse uppstiga i de högre rymderna. Han dömer de döde
i deras gerningars minnen och de lefvande i deras samvetens
tal. Ty i domen öfver de döde ligger en fråga till de lefvande,
oin verlden har blifvit något bättre genom dem.

I sådan anda skildrad blifver historien icke tidens vetenskap
blott, men evighetens tillika. Hennes kallelse blifver att
förklara den eviga verldstyrelsens gång genom tiderna ocli, för att
tala med Milton i hans skaldeverk, »med människan rättfärdiga
Guds vägar».

Det vore dock att göra orätt mot de allra fleste
historieskrifvare, om man ansåge detta historiens högsta ändamål
förfeladt, så framt icke vetenskapen behandlas på ett sådant sätt,
som sällan för någon dödlig är möjligt. Huru Gud styrer
verlden, kan blifva uppenbart i betydligt mått, fastän han, som
skulle vara de eviga lagarnes tolk, icke mäktade skåda all
ljudsets klarhet. Lycka nog, om historien skildras rätt på sin
första och sin andra ståndpunkt.

I sjelfva verket behöfva icke heller dessa olika sätt att
behandla historien vara strängt åtskilda. Likasom det ena
förutsätter det andra, så kunna de också ingå i hvarandra.

Men historien är icke endast en vetenskap, hon ingår
äfven i ett annat af det andliga lifvets lefnadsområden.

Tvänne begrepp finnas, som beteckna skilda sferer för den
mänskliga andens lif. Det ena är vetenskapens begrepp, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free