Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER
5.’{
händer, att sakerna förlora sig i en massa af ord. En snillrik
man sade en gång: »Sakerna, hvarom mycket talas, försvinna».
En frestelse finnes, som vi ville kalla det historiska
fras-makeriet, hvilket består i- ett ordande på sidan om ämnet i ett
slags extra utgjutelser, som kunna klinga vackert nog, men om
man lyssnar närmare, så ljuder klangen något ihålig.
Fras-makeriet kan, om det icke närmare betraktas, förefalla mera
saftigt och intressant än sanningen i sin enkelhet, denna fordrar
ett mera kärft och, så att säga, dagsverksaktigt arbete, som
förefaller obeqvämt. Den verkliga poesien har mycket att göra
med historien, denna vetenskap är rätt poetisk, men den poesi,
som blott är ett foster af en lättfärdig inbillningskraft och en
tom hjerna, den är lika förryckt, antingen den gör sina konster
med tillämnade snillefoster i historien eller den smider rim och
svarfvar verser. Den som vill undvika detta fel, må vara
uppmärksam på hvarje ord han skrifver; han skall likasom tukta
sitt skrifsätt. Man vakte sig dock ej blott för att låta sakerna
drunkna i ett haf af fraser, men äfven för en annan vanart,
som vill lysa just med fåordigheten, tomma antiteser och ihåliga
infall, som skola föreställa snilleblixtar. Antiteser med smak
och infäll med träffande sanning beteckna det verkliga snillet.
Taciti antiteser- voro icke tomma, Geijers infall voro icke ihåliga.
Historisk konst framställer sig slutligen fulländad på
historiens högsta ståndpunkt, der häfdatecknaren bildar lefvande
gestalter, så att en uppmärksam läsare känner sig likasom
förflyttad till förflutna tidehvarf. Detta är just den historiska
konstens högsta föremål.
På detta sätt konstnärligt utförd närmar sig historien till
skaldekonsten. Ett poetiskt element finnes i historien, och bland
häfdatecknarens frestelser och faror är också, att det poetiska
elementet kan öfverväldiga honom, så att han låter vetenskapen
förlora sin nyktra sans. Men det poetiska elementet får likväl
icke undertryckas. Historieskrifvaren får väl icke såsom skalden
skapa sitt innehåll sjelf, han får icke dikta, men den poesi, som
finnes i de historiska sakerna, bör likasom lösgöras, så att
densamma framstår i skildringen med lefvande drag, väl icke i
formen, såsom skulle historien skrifvas på meter och rim, men
på sådant sätt, att en poetisk ande fläktar mellan raderna. Och
historiens poesi kan äfven ingjutas i verkliga diktareverk, sa
att historien såsom vetenskap försvinner, men qvarstår såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
