Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER
5.’{
är icke oberoende af erfarenhetens intryck. Filosofien lefver ju
i och genom sin egen historia, som utvecklar sig i en från tid
till tid fortgående tankens rörelse, hvilken åter bestämmes af
tidens skick och verldens händelser. Filosofiens innehåll må vara
oberoende af all erfarenhet, men icke så tilosofernes sätt att
behandla detta innehåll. Den grekiska filosofien skulle ej blifvit
sådan hon var, om det grekiska folkets hela lif ej varit sådant
det var, detta lif, som det tillhör den politiska historien och den
allmäuna kulturhistorien att beskrifva. Medeltidens mysticism
och skolastik skulle ej funnits, om denna verldsålderns
bildning och lefnadsskick icke hade fått en helt ny karakter genom
kristendomens uppenbarelse i verlden. Och det nya lif, som
kyrkoförändringen i sextonde seklet samt boktryckarkonstens
upptäckt och den klassiska litteraturens förnyelse uppväckte,
huru har icke detta verkat på det filosofiska tänkandet?
Historisk insigt fordras för att rätt allsidigt fatta filosofien.
Och historien åter, huru beror icke hon af filosofien? Hon
skall ju skildra tidernas anda och människornas lif, hvilket allt
åter i sin ordning står i närmaste sammanhang med det sätt,
hvarpå tidernas tänkare tänkte. Om filosofien tager intryck af
den yttre verlden, så gifver hon också intryck tillbaka. Om det
grekiska lifvet bildade Sokrates och Plato, så bidrogo också
desse män till detta grekiska lifs fortgående utbildning. Likasom
filosofen ej fullständigt begriper den grekiska filosofien utan att
känna Greklands historia, så begriper icke heller
historieskrifvaren denna historia fullständigt utan kännedom oin sofisterna,
Sokrates, Plato och Aristoteles.
Och i vår tid, om det är sant att Hegel, om han lefvat i
ett annat tidehvarf, ej skulle tänkt så som han nu tänkte, så
kan väl ock så vara, att den nyare filosofiens tankeriktning har
bidragit att göra vår tids lif sådant det är. Filosofien verkar
medelbarligen, hennes innehåll begripes blott af ett ringa antal
människor, men blifver genom dem tillämpadt på bildningens
olika grenar. Slutsatserna likasom silas ut genom många
kanaler och tränga sig in under olika former i det allmänna
medvetandet. Människor, hvilka ej begripa en rad i en filosofisk
skrift, tänka och handla dock under intryck af sin tids filosofi.
Dessa intryck mottagas, utan att mottagaren märker deras
upphof, ty de komma i en populariserad, så att säga utvattnad form.
Blott skarpare hufvuden fatta den verkliga grunden i vetandets djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
