Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
W. E. SVEDELIUS
deras fogningar? Man hör märkvärdiga saker förtäljas, som
fysiken må förklara, om den det kan. Arkimedes’ mekaniska
konstverk, huru hängde de till samman? Och i en nyare tid
Gibraltars belägring, de utomordentliga krigsmaskiner, som
Spaniens och Frankrikes förenade krigsmakt begagnade, och stridens
slut att klippan förblef ointagen, allt detta berodde på
förhållanden, som fysiken förklarar.
Hvad slutligen beträffar astronomien, så saknas icke
beröringspunkter mellan denna vetenskap och historien. Så t. ex.
talar Herodotus om Fenicier, hvilka sades hafva kringseglat Afrika
i en egyptisk konungs tjenst och hade under vägen sett solen på
motsatt sida mot den, på hvilken enligt den tidens föreställning
solen skulle hafva visat sig. Berättelsens sanning betviflades,
emedan den nämda naturföreteelsen ansågs omöjlig. Nu vet man
dock, tack vare astronomien, att just så måste solen visat sig
på den segelväg, som följdes. Samma sak, som fordom födde
tvifvelsmålen styrker nu berättelsens sanning.
För öfrigt måste det bero på astronomien att i förening
med matematiken bestämma tidräkningen, men dessutom
förhåller sig astronomien till historien på ett besynnerligt sätt. Det
finnes i stjernkunskapen ett eget stycke, som väl nu mera är
alldeles öfvergifvet och utdömdt ur vetenskapernas krets, men
dock har haft sin tid, då det hade sin inverkan på historiska
personers handlingssätt, Vi mena det lärdomens och vidskepelsens
missfoster, som kallas astrologi. Märkvärdiga människor hafva
funnits, som trodde på stjernhiinmelns makt öfver människolifvet
och rättade sina handlingar med afseende derpå. Hade inan i
behåll de astrologiska uträkningarne, så att man kunde jämföra
dem med handlingar, dem historien känner, kanske skulle då
åtskilligt blifva förklaradt, som nu är oklart. Men för att begripa
de astrologiska beräkningarne skulle kanske fordras en ej
obetydlig astronomisk insigt,
Slutligen för att återvända från det, som dock i sig sjelf är
mycket olikt historien, till det som är likartadt, finnes en
vetenskap, hvars förhållande till historien är sådant, att man icke
frågar hvari likheten består, men snarare hvari skilnaden ligger.
Denna vetenskap är statistiken.
Skilnaden är ingen annan, än att historien betraktar
samhällen och folkslag i deras fortgående utveckling, men statistiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
