Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
W. E. SVEDELIUS
riella kulturstatistiken, men i sitt eget egentliga väsende är
statistiken en särskild uppfattning af historien.
Detta hindrar icke, att ju statistiken kan begränsa sitt
innehåll, såsom sker, då det statistiska arbetet stannar vid sådana
»föränderliga och rörliga förhållanden, hvilka förnämligast genom
siffror kunna kort och tydligt uttryckas». 1 Det är sådant, som
i egentligaste mening kallas statistik och som den officiella
statistiken innehåller. Men äfven med denna begränsning behåller
statistiken sin vigt för historien. Statistikens siffror beteckna
historiska resultater.
Så som nu är sagdt, kunna vi föreställa oss historiens
väsende och dess förhållande till andra grenar af mänsklighetens
högre bildning. På samma gång framställer sig den frågan:
hvadan ifrån skall den historiska kunskapen hemtas? hvilka äro
historiens källor?
I allmänhet sagdt måste förflutna tiders minnen vara
historiens källor. ’Men dessa minnen äro bevarade under olika former.
Så t. ex. kan det finnas en »tenskri/ven historia, som studeras på
byggnadskonstens verk. Sådant är till en stor del det älsta
stycket af verldshistorien, det som handlar om Orientens forntid.
Och hos oss äro ättehögarne, stensättningarne vitnen om folket,
som bodde i vårt land i urminnes tid. Så kan ock finnas en
historia i jern och stål, i guld och silfver, en historia, som
grundar sig på gamla fornsaker, redskap, lösörepersedlar af alla slag,
vapen, mynt, sigiller. Det säger sig sjelf, att denna historia är
mera kulturhistoria än egentligen politisk. Men af mynt och
sigiller kunna äfven politiska tilldragelser upplysas.
Numismatiken eller myntkunskapen och heraldiken eller kunskapen om
sköldemärken, hvilka afbildas i sigillerna, äro egna
kunskapsgrenar till hjelp åt historien. Inskrifter på mynt äro vittnen om
konungalängder och händelsernas ordning i tiden och de utländska
mynten vittna om folkslagens förbindelser med hvarandra.
Sigillerna bestyrka personernas identitet, annat att förtiga.
Arm och mager vore dock historien, om hon icke egde andra
källor än dessa. Ymnigare flyter kunskapens åder i den
muntliga traditionen. Men der fordras försigtighet. Ty traditionen
’ Betänkande och förslag rörande inrättningen af ett statistiskt
ämbetsverk, «.191.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
